Logga in:
CHRISTER59
Redaktionen bloggar
Translate website
OBS! Den 25:e augusti 2019 stänger minTur.se. Vänligen spara ditt material innan dess. Vid frågor eller om du är intresserad av att ta över sajten, vänligen mejla magnusson@mintur.se.

Chobe np ,Victoriafallen och slut på resan

Så var det dags för dom sista dagarna på denna långa resa. Vi åkte in i Chobe nationalpark, som vi också besökte för en del år sedan. Nu när det regnat en del, så är det ju mycket svårare att se djuren, till skillnad mot när vi var här i Oktober förra gången.

Men man har ju alltid höga förväntningar. Vi blev lite försenade på grund av ett rejält oväder som skrämde skiten ur oss. Ljusbågen från blixten som slog ner i närheten, svepte fram längs marken ca 5 meter från oss där vi stod under ett tak. Lite ruggigt faktiskt.

När vi kom in i parken så träffade vi på en Elefanthjord, där några av ungdomarna var på riktigt lekhumör. Kul att se, annars var det väldigt mycket Babianer, Impala antiloper,och Flodhästar. Vi fick också se den lite skyggare Sabelantilopen och lite Kuduantiloper. En hel del vackra fåglar har vi också fått sett, men dom är lite svårare att få på bild. Endast ett par Krokodiler, väldigt små. Efter ett par timmars körande , så fick vi vår belöning, Lejon igen. Ett Lejon som tagit sig up i ett träd, och det är tydligen inte så vanligt. 3 honor och 5 ungar , varav vi fick se en av dom. Lika mäktigt varje gång att se dom. En avslutade , med att lägga sig på vägen och visa upp sig. Full fart till campen, då man inte får vara ute och köra efter 19,00. Vi lyckade se en stor Lejonfamilj till på avstånd i skymningen.

Campen som låg inne i parken, där det är fritt tillträde för dom vilda djuren. Guiden gick igenom säkerhetsföreskrifterna ordentligt. Håll tältet stängt hela tiden, Myggor, ormar, skorpioner bl.a. Nattligt toabesök, lys runt med ficklampan ordentligt, så du är säker på att inga djur är i närheten. Kissa gärna utanför tältet. Måste du kacka så var 2 stycken, en håller vakt. När han berättar detta, så brakar det i skogen, på 2 ställen. Han tar bilen och lyser upp. Där inne står en Afrikansk buffel, och en dit därifrån står en liten flodhäst. Spännande. Och det dröjde inte länge ,innan vi hörde Djungels konung lägga upp ett vrål. Antagligen från den andra gruppen Lejon vi såg. I övrigt en trevlig middag runt elden. Kan bara tillägga att jag var aldrig ut o pinka den natten.

Sen blev det tidig uppgång och ut i parken igen. Såg en massa färska spår av både Lejon och Leopard, men fick inte se någondera. Vid en annan bushcamp, som det kallas, så hade ett Lejon slagit en Impala antilop under morgonen. Men den här morgonen var riktigt dålig på djurfronten. Chobe har den storsta populationen av Elefanter i hela Afrika,och igar sag vi hur manga som helst och idag inte en enda. Det visar hur svart det ar att se djuren. Men vi var ratt nojda, med att fa se Lejon igen, och naturligtvis alla andra djur.

Sa vi drog vidare till Victoriafallen ,for att tillbringa sista dagarna dar. Den plats jag tillbringade min 40 ars dag en gang i tiden. Trevligt att vara tillbaka. Har ligger campen mitt i byn, till skillnad mot dom flesta vi bott pa, som ligger utanfor stan. Fast man ar nagon kilometer fran fallen ,hor man hur det dundrar fran fallen. Vi avslutade , med att uppgradera oss till ett rum, inget mer talt. Vic falls ar inte alls stort, utan bara en liten by, med en del aktiviteter att valja mellan. Vi ar inte sa mycket for alla turistjippon, men vi gjorde en. Solnedgangstur pa Zambezifloden, dar det ingick dricka, Mycket trevligare sa.

Sen var det dags for fallen. Vi tog en tur over bron till Zambia forst och kollade in om nagon skulle hoppa bungy jump. Jo nog var det sa alltid. En grupp Danska pensionarer varav 2 damer och en herre i aldrarna 65 till 70 skulle hoppa. Dansk dynamit antagligen. Eller tokiga danskar.Sen var det dags for fallen. Och innan man gatt in ,sa kommer det duschar av sprutet nar vattnet dansr ner i fallet. Vi kom till forsta utsiktspunkten och fick se en vacker vy over en del av fallet. Och man fick passa kameran, for vattnet. Ju langre in vi kom i fallet sa blev det blotare och blotare. Men ett enormt dan och emellanat nar vindarna var pa ratt humor, sa sag det imponerande ut. Men ena sekunden sag man fallet, och nar man fatt upp kameran var det borta i vattendimman. Men fallet ar magiskt haftigt. Det kandes som det var finalen pa resan.

Lite fotboll, och adjo till dom andra som varit med hela resan. Lite sorgligt faktiskt. Men sa ar det, och vi har fixat under dagen, hur vi skall ta oss vidare mot Johannesburg. Dar fortatter vi sen. Drog bort ett harstra , och plotsligt tappade jag alfabetets sista 3 bokstaver, vet inte hur man aterstaller. Ha det sa lange Christer

Skriv en kommentar till texten här!

Ditt namn
Upprepa pinkoden
Kontrollnummer

anki 20/2-14

Skönt att krokodilerna var små i varje fall..... (Jag hade också uppgraderat till ett rum).

Clary 18/2-14

Vilket äventyr ute i bushen

Kurt o Berit 18/2-14

Stort tack för spännande och intressant läsning. Vila nu upp er i MP.