Del IV - tillbaka till Adelaide

Vi tog det riktigt lugnt hem. Stannade till i Marla igen. Hade tänkt stanna till lite kort i Coober Pedy nästa dag, men dra vidare längre söderut för natten.
Det blev inte som vi tänkt oss!

Sen vi nått Coober Pedy, detta märkliga jordhögsställe, så hade vi bara tänkt ta en liten titt på ett av alla många museum/försäljningsställen. Hub vart inställd på ett enda, och vi andra hakade glatt på hans val.

Vi kom till det ställe där Margret med sin svenske make Ben huserade. Ben var inte där just då, men Margret berättade glatt om Sverigebesök. Allt medan Duncan, en alldeles färsk Coober Pedy-bo, berättade allt om opalens mystik -och Coober Pedy's mystik. Intressant, indeed.

Vi tog en pizza-paus - men kom sedan tillbaka för att låta Duncan guida oss vidare till en gruva, och en dug out -dvs ett hem som en kvinna och tre av hennes vänner grävt ut nån gång i mitten av förra seklet. - Helt klart en upplevelse att vandra omkring i underjorden och föreställa sig hur det skulle va att leva där!

Nu skulle besöket i Opalstaden bli bättre än så. Duncan bjöd plötsligt oss in att sova över natt i hans dug out. Klockan hade redan dragit iväg, vi hade långt kvar att resa till nästa camping - och dessutom ville vi byta ett däck innan vi åkte. Alltså tackade vi slutligen ja till Duncans inbjudan, handlade ingredienser till Duncans chili con carne som han skulle servera oss, och for efter honom på slingriga vägar.

Duncan - en kille som lämnat Sydney för tre mån sen för att bygga sin egen lilla håla i underjorden. Man kan skaffa sig gruvrättigheter oxå - men varför göra det när man högst sannolikt kan träffa på opaler medan man bygger sitt lilla ..hus?!
Nu är det lite varmt att börja gräva uppifrån marken och ner just mitt i sommaren, så under tiden bor Duncan i en bortrest herres hem.

Att berätta allt om resten av denna kväll hos Duncan, skulle ta hur mycket plats som helst.. *minns* ja kära nån... men jag kan berätta att vi fick ägna oss lite opalsökning, fick höra en massa historier, utbyta slagrutekunskaper(!) och gosa med hans trevliga tremånaders valp.

Ja, och så fick alla varsin bit finfin liten bit opal, av resterna från hans eget första opalfynd. Samt en inbjudan till Cooper Pedy den dag Europa kollapsar av alla väderförändringar vi står inför. Denna inbjudan gäller även er, mina vänner. :o)
Duncan har tills dess nämligen hunnit bygga upp sin självförsörjande trädgård/sitt hem - med Bread and Breakfast osv.

Sov förresten hur gott som helst inne i den gamla gruvhålan!

Har erbjudande om att fara tillbaka till stället - Duncan tyckte jag kunde stanna där gratis en månad, när jag berättade om hur mycket jag hade kvar av resandet och hur förutsättningarna ser ut. På många punkter skulle det vara hur kul och hur bra som helst. Vilket äventyr att sätta punkt på resan med - att leta opaler i Coober Pedy!