Uppdatering från solen

Hej sverigemänniskor! (obs lång text, kunde inte sluta skriva)

Snart bär vi också Sverige människor igen, jag hade inte haft något emot att vara ledig ett tag till och samma gäller Matte. Detta använder jag lätt i min argumentation för en låååång resa, finns en himla massa platser i världen vi inte sett ännu. Kan känna att vi är lite mätta på Thailand nu och det kommer att dröja innan vi kommer tillbaka även om det är varmt, vackert och med ett väldigt vänligt och leende folk.

Dagarna går så fort så det är svårt att komma ihåg att skriva, vi solar, badar, fotar Felix som bara den. Går att få underbara kort på en liten kille i poolen, på stranden osv. Man ska komma ihåg att när Felix 1,5 år först kom till Khao lak och mamma Anna skulle doppa honom i poolen så gallskrek han och att gå/sitta på stranden där det var sand var det inte tal om, han skulle åtminstone bli buren eller sitta på en av hotellets gröna handdukar... Att leka i havskanten var också otänkbart, men nu far han runt och ska bara bada och simma. Finns flera olika pooler här, men vi har mest badat i havet, varmt och skönt. Men botten är rätt grusig i början och vi har haft några dagar med skyfall och åska på eftermiddagen och blåst och då blir det rejäla vågor som lätt slår omkull vuxna. Bea:an som är en badkruka vågar inte hoppa i då, då blir det poolen och solstolen.

I tisdags slöade vi i solen på dan och sen lagom till att åskmolnen tornade upp sig så tog vi flaktaxi in till khao lak för lite shopping. Fyndade lite småsaker efter en del prutande och sen gick vi till en restaurang för lite käk. Felix började bli kinig och de flesta av oss likaså till vi kom på att oj, det har gått 6-7 tim sen vi käkade. Iallafall så får vi in en meny på säkert 12 sidor med massor av rätter, priserna är klart lägre i Khao lak än ute vid hotellen. Vi är trötta och hungriga och ska börja beställa. Jag vill ha grillad fisk, men inte en hel så jag och Åsa ska dela och när den arma thaitjejen tagit upp de andras beställningar så börjar vårt kaos. Vi ska försöka beställa in fisken som kan fås på olika sätt, med olika tillbehör, olika såser och till råga på allt så pratar hon fort och otydlig thaiengelska och jag bara sitter där och fattar ingenting och Åsa försöker förstå och alla andra försöker ge råd om hur vi ska göra och allt slutar i ett skrattanfall. En förvirrad thaitjej försöker få allt rätt och till slut har vi beställt vår röda snapper, grillad. Förrätten kommer in, vitlöksbröd som är helt misslyckad...vanligt rostbröd ihopvikt, någotså när rostat med nåt märkligt i mitten...hm misslyckas man med vitlöksbröd? Men resten av thaimaten var bra och jag och Åsa får in ett fat med grönsaker och inget mer...vi ser de andra käka upp sin mat....sittandes och undrandes vart snappern tog vägen...40 min senare när de andra ätit upp kommer iallafall vår mumsiga fisk, kan som tidigare rekommendera snappern grillad. Ja detta låter väl inte så kul, men vi hade en sittning på några timmar och hade skitkul med alla skrattattacker. Vi gick först när de nästan stängt och då sov Felix sen länge. Dessvärre glömde vi vårt paraply i flaktaxin hem och nu får vi ersätta hotellet med 424 baht. Det var två barn som välte en väldigt stor och fin jordglob i receptionen en dag så den sprack, är ju stengolv överallt och alla saker är ju i glas, keramik, sten osv. Vackert, men lätt att förstöra. Barnen sprang runt och föräldrarna satt i restaurangen. Vi har inte hört hur det gått, men såg en rätt ledsen mamma prata med reseledaren igår och med tanke på att man får betala om en sked försvinner från rummet, om en schampoflaska i glas går sönder så lär nog föräldrarna få ersätta jordgloben och det kan inte bli billigt. Finns en prsilista i informationen som anger priset för alla saker på rummet...och det är dyrt. Kanske inte så bra att ha allt i glas, keramik osv på stengolv om hotellet utmålas som extra barnvänligt. Det är väldigt mycket barn här och vid frukosten kan det bli en scary skrikande upplevelse. Mer barn än på backpackerställen så klart.

Väl hemma från Khao lak så var kvällen svart, stjärnklar och varm och vi gick ner till stranden och skickade upp en papperslykta för varje person i gruppen. De är så fina när de stiger upp till himlen och att släppa dem över havet är så vackert. Nästan varje kväll ser man dem. Skickas även vid minnescermonierna vid Khao lak och Pattong efter tsunamin. Igår kväll skickade ett par upp dem och en av de ansvariga vid strandrestaurangen berättade att de överlevt tsunamin och därför skickade iväg lyktan nu. Han blev alldeles tårögd när han pratade om vad som hänt då han själv också hade klarat sig. Det är så närvarande.

Igår så var jag och Matte på sea canoe i Phang Nga bukten och såg laguner, kalkstensklippor, konsitiga djur, apor som lever på krappor och fisk, badade i ett turkosgrönt hav, solade på en vit snäckskalsstrand och hade det bara underbart! Stor longtailbåt ut och sen gummikanoter. Man följer tidvattnet som växlar var sjätte timma och för att komma in i en av grottorna var man tvungen att ligga ner i kanoten då öppningen bara är 50 cm. Rätt häftigt.

Kan undra hur mycket ving tjänar för om man köper turerna av de olika försäljarna, finns bla mittemot hotellet och i khao lak så kan man få ner priset 30-50 procent...dock verkar det inte lika prutvänligt vad gäller dykning, men snorkling, kanotsafari, djungelsafariturer osv. Betydligt billigare än ving, sen får man ju ingen svensk eller skandinavisk guide, men det får man ju inte alltid ändå och ibland kan en sån guide vara helt kass. Men det vet man ju inte och för våran del så klarar vi oss bra med engelska. I och för sig , igår var en av guiderna flerspråkig, han hade bott vid slottskogen i göteborg för 17 år sen och talade väldigt bra svenska eftersom han kunde öva sig varje dag på alla svenska turister.

Snart dags att kila upp och äta frukost, sen ska jag lägga upp texten och ev bilder på min tur. Som ni vet heter ju resan hoppekanin på familjesemester och ni har ju inte sett och hört så mycket av Hoppe. Jag kan berätta att Hoppe är mycket på rummet och han är besviken på hotellet då de ej viker figurer av handdukarna...det brukar de annars göra så Hoppe får kompisar. Hoppe har varit vid havet, vid poolen och han har träffat Felix och resten av gruppen. Felix älskade Hoppe och försökte genast äta upp Hoppekanins nos varpå Hoppekanin blev mycket rädd...Annars har Hoppe det mest skönt liksom oss, men han klagar på att air conditioningen är lite kall. Det finns ingen vanlig fläkt utan bara AC och det blir iskallt så den stänger vi av för det mesta. Man vänjer sig snabbt vid värmen och luftfiktigheten som gör att de flesta utslag och eksem blir bättre på mig. Inget fnas här inte, bara lite fjällande efter att jag brännt mig. Jag blir som vanligt inte ordentligt brun vilket alla andra blir...suck. Hoppe blir inte heller brun, ha är grå. Hoppe har dessutom återfallit, för er som såg bilder av hans förfall i australien så kan jag nu berätta att Hoppe gått på ölen igen,...tur att han snart åker hem igen så han blir en nykter liten kanin...!

Vi har elefanter boendes brevid oss, 4 st vilket är lite kul. Felix och Hoppe är klart fascinerade över detta. De kommer förbi på stranden när de är på väg hem från sitt jobb vissa dagar. Elefantfötter är stooora, skulle inte vilja bli trampad av en sån.

Nä nu hungrar jag ihjäl, bäst att käka så inte magen får bryt. Vi har nästan allihopa haft varsin dag med totalt magras i olika nivåer. Kommer efter ca en vecka och så mår man därefter och sen repar man sig igen. Inte bra att tänka på, roligare att tänka på att jag ska mumsa färsk ananas medan ni sover, slöisar!

Kram Bea och Matte

som nu ser förlovade ut även utan ringar, värsta bleka märket om man tar av sig ringen....*s*