Maramures består huvudsakligen av fyra dalgångar. En av dessa heter Iza och i den finns en liten stad som delvis fått sitt namn av dalen. I Poienile Izei finns en träkyrka från 1604 som 1999 skrevs in i rullorna som något UNESCO vill skydda. Målningarna i den handlar till stor del om himmel, helvete och andra religiöst viktiga motiv. Vid ingången till kyrkan finns till vänster ett hål genom väggen och till höger en metallring. Hålet användes av kvinnor som varit otrogna och som därför tvingades stå med håret intryckt i hålet under gudstjänsten. Män som varit otrogna bands samtidigt fast i ringen. Om det var dessa verktyg Prins Charles ville se på sitt besök här år 2006 vet jag inte men trakten är mycket stolt över att han varit i deras kyrka. De är också stolta över att sedan något år ha blivit en egen kommun efter att under lång tid ha varit underställd grannstaden Botiza. En del säger att den förändringen är skälet till att alla nu är så glada i Poienile Izei. Ibland kommer säkert en del av glädjen från traktens Ţuica (uttalas tsuika), plommonbrännvin. År 2008 var plommonskördarna här rekordstora samtidigt som skördetiden för andra grödor var för regnig. Mellan de dagar då skörden kunde hämtas från åkrarna fanns inte mycket annat att arbeta med än att tillverka Ţuica och därför blev det inte ovanligt att maskinerna för detta fraktades med häst och vagn mellan husen i Izadalen. Producenten på bilden har en kokpanna i koppar bakom sig och ett jäskärl i trä längst bak. Ţuica används sedan som aptitretare före måltider, hjälp till matsmältning efter och annars som ett sätt att bekräfta att ett avtal ingåtts eller helt enkelt för att välkomna gäster. I staden finns flera trevliga gäststugor och om jag känner rumänerna rätt ordnar de plats åt dig även om de egentligen är fullbelagda. (15/3-09)

Mer läsning: http://ro.wikipedia.org/wiki/Comuna_Poienile_Izei,_Maramure%...