Logga in:
Soldat i Fredsstyrka...
Redaktionen bloggar
Translate website

"QRU-alarm!!!" – Eldöverfall mot våra soldater

Börjar få lite dåligt samvete här nu… Var nyss in på Svenska Dagbladets hemsida och läste lite artiklar som handlade om allvarliga attacker här nere, otillräckliga skydd i fordonen, mörkläggning av risker, granatbeskjutningar etc. Så vips mitt bland reportagen hittar man en länk till en ”Fredssoldats dagbok” i självaste styrkan de debatterar om. Ja det verkar lite som kära mor och fars lilla titthål på sonen i fjärran land tenderat till att bli lite av ett allmänt besöksmål i nutidsdebatten. Kanske inte riktigt ursprungstanken men men…

Man undrar ju lite vad folk tänker bara när de snubblar in på min sida då tänker sig läsa vad som egentligen händer här nere, så möts man av gamla Postens nedläggning... =P

Jaja… förhoppningsvis hajar herrskapet att jag inte kan skriva precis allt som händer här ner. De illasinnade grabbarna med turban och filttofflor på andra sidan muren är inte riktigt lika dumma som de ser ut alla gånger. Kanske har ni även märkt att det släpar lite med uppdatering. Då hinner underrättelsebetydelsen avta och man märker vad Försvarsmakten själv gått ut med och vad som går att säga officiellt. Hur som haver får jag väl ta lite av mitt samhälliga ansvar nudå som påplats-skildrare av vad som händer borta i öknen...

De senaste dygnen har det alltså varit ganska mycket aktivitet även här i vårt annars relativt lugna område. I förrgår natt fick vi med allvarsam stämma ur radioapparaterna ett QRU-larm (Quick Reaction Unit). I vårt område hade vi strax efter midnatt fått inrapporterat TIC – ”troops in contact”. Det var en nattpatrull som hamnat i ett eldöverfall utanför staden Aqcha – i närheten av där vägbomben exploderade förra veckan. Aqcha ligger ungefär 8 mil/ 1h väster om campen , mittemellan Mazar-e-Sharif och Sheberghan. Patrullen hade kommit körande med fyra Toyota Land Cruisers mot Aqcha när de plötsligt blev påskjutna av fientliga skyttar längs vägen med automatkarbiner och RPG (rocket propeller gun – pansarvärnsraket).

QRU’n med bland annat min vagn beordrades mot platsen för att kunna understödja våra kollegor. I ambulansen gjorde vi oss i ordning för att kunna omhänderta eventuella skadade. Givetvis kände man en avsevärd skillnad att det var mer allvar i luften när man rullade ut jämfört med andra rutinuppdrag. Under tiden hade dock patrullen på plats hunnit besvara elden och lyckats dra sig ur innan vi var framme. Därav fick vi avbryta och vända strax innan vi kommit fram och istället återgå hem till Camp Northern Lights.

Alla soldaterna klarade sig lyckligtvis helskinnade och endast ett kulhål hittades på en utav bilarna uppe vid takräcket. Det var dock flera efteråt som fick komma till oss på ”sjukan” för att kolla hörseln. Man hade skjutit utan hörselskydd inifrån bilarna ut genom fönstren, vilket så klart varit påfrestande för trumhinnorna.

I all stress hade de backat in i varandra och fick smärre plåtskador på bilarna. Personalen (ett riktigt bra gäng vi jobbat med för övrigt!) tycker jag dock gjorde det väldigt bra som lyckades besvara elden och dra sig ur.

Som om det inte vore nog… redan natten därpå skedde det igen. En annan enhet som verkade i området råkade ut för ytterligare en påskjutning av ”insurgents”. Även då besköts det med bedömt AK-47:or och RPG (rocket propeller gun). Raketerna direktträffade som tur var inget utav fordonen. Elden besvarade man resolut med både kulspruta och automatkanon. Eldgivningen hade bara varat cirka femton sekunder innan de framryck vidare ur situationen. Även denna gång blev ingen skadad. Jag tycker att det var väldigt bra också att vi kunde visa dem att det verkligen kan smälla tillbaka rejält om man beskjuter oss. På så vis drar de sig förhoppningsvis från att försöka nästa gång.

På campen dagarna efteråt har man kunnat märka något av en mera allvarsam stämning i luften. Folk kan komma med en spontan kram innan man rullar ut och påminner om att ta det försiktigt. Många kittar till och kollar igenom sin utrustning en extra gång för att se om det är något litet som går att bättra på. Samtidigt känner nog flertalet helt naturligt lite av ett slags hat eller ”revanchlusta” mot dem som gjorde det. Man skulle så att säga vänligt, men bestämt vilja upplysa dem om att det de gjorde var högst opassande…

Men men… ”stay focused” som vår överste och kontingentschef brukar säga och innebörden har blivit än tydligare nu, även om det närmar sig slutet av missionen.

”Men varför i helsike skall man då åka till platser som dessa då om det är så farligt?”. Det är så klart en fråga man kan ställa sig där hemma… jo om man inte gör det kan alla dessa krigsherrar, smugglare, talibaner och terrorister härja fritt i dessa områden. Den senaste tiden har det t.ex. förekommit ”nightletters” i en del byar. Det är då någon som i smyg sätter upp affischer med hot, t.ex. om att hålla sina tjejer hemma och inte låta dem gå i skolan. Byaledare har mördats för att de inte propagerat ett extremistiskt synsätt likt talibaner förespråkar. På så vis sprider man rädsla och kuvar folket. Igår i Afghanistan hade man med vattenpistol skjutit i ansiktet på åtta skolflickor och fyra kvinnliga lärare med frätande syra för att ”statuera exempel” eller något i den stilen… Det var alltså sådana som styrde här innan och det alltså sådana som vi vill skydda folket emot.

Samtidigt finns det lustigt nog en stor andel – hela 37% (!) – där hemma som tycker att vi borde tas hem och inte har något alls här att göra. Det känns så klart ”jättebra”! Man får väl anta då att dessa antingen sympatiserar med den förra talibanregimen och dessa insurgenter… eller så vill de väl helt enkelt att någon annan skall göra det. Ibland tror jag nog Sverige skulle behövt sig ett riktigt krig där hemma för att göra sig medveten om hur en del länder har det…

Det har varit ganska intressant att läsa alla skriverier om de senaste händelserna från tidningarna där hemma. Precis som alltid annars när man vet vad en artikel handlar om, upptäcker man alla möjliga fel. Ibland stämmer hälften av vad som står i dem… Man hittar alla möjliga fel om alltifrån vilka fordon, vad som hänt och vilka som varit inblandad osv. osv. Man får hoppas ni där hemma inte läser tidningarna lika illa som talibanerna läser Koranen…

Det sägs t.ex. på SvD i artikeln ”Försvaret mörkar risk i Afghanistan” att ”Soldaterna ska fått instruktioner att inte berätta för utomstående om attacken”. Det stämmer inte alls i alla fall vad jag vet. Några sådana instruktioner har inte vi fått – inte heller dem jag pratat med som själva varit med vid händelserna. Däremot kan man givetvis inte säga vad som helst, speciellt när det nyss har hänt. Det är inte heller så att inblandade själva alla gånger förstår riktigt själva exakt vad som skett efter att ha varit med om dylika incidenter. Stressfaktorer och adrenalinpåslag gör sitt. Man kan hamna rätt djupt inne i ”stresskonen”. Det kan behövas både bearbetning av sina upplevelser och utredning på platsen för att lyckas komma nära sanningen.

Man måste även förstå att vad man kan gå ut med ibland kan vara en svår balansgång mellan allmän öppenhet kontra sekretessen av våra rutiner och stridstekniker med mera. Dock får jag nog hålla med om jag upplevt att min så annars kära ”firma” varit bristfällig på såväl inåt- som utåtriktad kommunikation de senaste veckorna. Det är som sagt alltid en balansgång, men bättre information än vad man till en början gick ut med tycker nog jag också att man kanske kunnat gjort direkt (vilket man nu senare gjort). Självklart kan det bli så att Försvarsmakten mister en aning förtroende när man går ut och säger att det varit beskjutna av finkalibriga vapen, när det på annat håll kommer ut att det även varit pansarvärnsraketer. Skadeverkan av dem är ju inte riktigt densamma.

Tanken har nog inte varit fel att man vill utreda händelserna klart först, men man kunde kanske ha gått ut med lite mera ”preliminära” uppgifter och sagt att man återkommer med mera utförligare detaljer och händelseförlopp. Då hade man undvikit mycket tvivel, misstankar om mörkläggning och missförstånd som det lätt blir när tidningarna själva försöker ”fylla igen luckorna” med knapphändiga uppgifter.

Det har även stått mycket om våra fordon här nere. Media tycks dock missförstå stor del av debatten. Det framställs lite som att vi nu skall få stridfordon att rulla i om dagarna för att kunna skydda oss bättre mot RPG’er etc. Det låter ibland som att våra icke splitterskyddade bilar är helt förkastade vilket inte heller är sant, beroende på tyngd och vägförhållanden. Det ges intrycket av att det är dåligt vi saknar skydd mot RPG’er. osv.

Om jag får spekulera lite själv så…

Visst jag håller helt med om att det behövs fler splitterskyddade (”skottsäkra”) bilar hit. Det är dåligt att det inte finns fler. Att få ner några stridsfordon 90 vore säkert bra det också för att kunna använda tillfälligt vid särskilt riskfyllda uppdrag eller för att kunna göra ”show of force” (”visa musklerna”) vid behov.

Ska vi kunna skydda oss någorlunda någorlunda mot RPG’er och IED’er krävs det dock i princip att vi bandar kring i 60tons stridsvagnar och plöjer sönder deras vägar när vi är ute. Tanken är emellertid inte att ge intrycket av en invasionsstyrka.

Näe… det effektivaste sättet kortsiktigt sett att skydda oss mot insurgenter och vägbomber tror jag är att ha god kontakt med folket här. Skapa en grundläggande säkerhet och visa dem att vi vill hjälpa. Vinka och se glad ut när man åker förbi, undsätta dem som har det värst när inte hjälporganisationerna kan, samt att bete sig vettigt ute bland folket och i trafiken. Det händer t.ex. att människorna tipsar om bomber de hittat, som kunde ha varit riktad mot oss eller polisen. Det är sådant de gör för att de stödjer oss och vill ha oss här för deras säkerhet.

För att få det säkert här på längre sikt måste man fortsätta bygga upp och förbättra polisen och armen, men framförallt krävs nog att alla dessa små killar och (!) tjejer som vinkar och räcker tummen upp åt oss längs vägarna får gå i skola. Outbildade människor som inte kan läsa är säkerligen lättare att lura i propaganda, religiösa extremtolkningar och göra självmordsbombare av.

Man måste också lyckas ersätta alla dessa som lever på opiumindustrin med annat arbete och leverbröd. Så gott som allt, över 90% (!), opium och heroin i hela världen kommer härifrån. Positivt är dock att opiumpriserna nu gått ner (hmm… lösryckt ur sitt sammanhang kanske det får mej att låta som en gammal heroinist med knaper tillvaro… =) Följden kan därmed tendera att det kan börja blir mera lönsamt att odla andra grödor istället.

Nä usch vad mycket allvarligt tjöt det blev här nu! Förutom att incidenterna har det varit rätt lugnt i övrigt. Missionslivet rullar som vanligt mestadels i övrigt. Jag trivs bra och det kryllar av massa trevligt folk att jobba och umgås med. En av kvällarna var det lite dansbandstema på mässen. Trevligt trevligt även om det blev rätt sparsamt med danser. Det stod inte damer i klasar längs väggarna direkt. Roligaste inslaget var kanske ändå flourtanten som av någon anledning plötsligt dök upp… ja märkliga saker händer i missionen… :)

En sysselsättning som blivit allt populärare här nere på den lilla lediga tiden är Nintendo Wii på projektorn i ”sjukvårdskrysset” (samlingsrummet). Hårda duster i Mario Cart har utkämpats på vita duken vill jag lova!! Det blir nog till att inhandla ett när jag kommer hem. =)

I övrigt börjar det nu förberedas för alla nya som snart kommer ned för att ta över efter oss. Det skall bli spännande att träffa dem och se vad de är för enar.

Skriv en kommentar till texten här!

Ditt namn
Upprepa pinkoden
Kontrollnummer

wiklas
wiklas 15/10-10

Jasså, intressant. Jaa.. ibland har jag inte heller så lätt att förstå hur de tänker. Ibland tror jag en del av dem bara talar om att "ta hem soldaterna snarast", "stöd ej USA:s krig!" osv bara för att dom vill samla väljare, dåvet att det klingar gott i blommigt klädda aktivisters öron etc. Trots att det förhoppningsvis innerst inne inte tycker det borde vara bättre än att lämna tillbaka landet till talibanerna och förtrycket... Tack för tipset hur som helst!

vAw5guaP 9/10-10

SvD tog upp dina tankar på ledarplats idag. fredag 8 okt. -10. Jag har svårt att förstå hur man kan prata som vissa politiker gör. Kan dom titta sig själv i spegeln utan att skämmas . Ledarens överskrift : De strider för oss . Bra skrivet ! Åter till din långa och initierade berättelse :Just vekligheten du beskriver om nightletters och andra sätt att skrämma lokalbefolkningen gör att man förstår utsattheten som befolkningen befinner sig i . Hälsningar Martin L.(Norra Swe)

vAw5guaP 8/3-10

Välskrivet , välnyanserat , samt vettiga reflexioner . Martin . L .

wiklas
wiklas 16/1-09

Tja Tony! Never forget ya' :) Kul att höra att du gillar läsningen! Hörs o syns kanske där ute igen nånstans nångång.. who knows.. :) Niklas

Tony 13/1-09

Ok, sent ska man finna texter som är intressanta. Du är klok du, speciellt som tänker på OPSEC, Niklas. Hoppas det blir något stort av dig! (Tror risken finns ;-) ) Hoppas jultomten kom med ett Wii åt dig. Vi hörs! Tony (SMO del av FS14)

wiklas
wiklas 2/12-08

jaa.. jag får ursäkta! men denna gång lovar jag afghantomten o kila förbi juniskärsgranen! =) Längtar redan till julenubben, jag kör inte!! =P

wiklas
wiklas 2/12-08

haha.. jamen visst! =) hoppar på planet närsomhelst, bara o hoppas stingermissilerna deras passerat bäst före-datum nu... =P Skall börja svingas julegroggas långt innan lucia ska du veta.. ;) Count on me!

Britt-Marie 1/12-08

Välkommen hem snart. Du kommer väl och firar julafton i Juniskär. I år tror jag säkert tomten kommer på besök, det var ju några år sedan han behagade komma. Kram

DW 1/12-08

Kloka ord av Wikholms pojken.. När blir det hemfärd? Hinner du hem till julbord o juldagsgroggen?

wiklas
wiklas 30/11-08

Roligt att höra! Tack tack kära mor... ;)

Mamma 30/11-08

Intressant läsning, ni gör ett fantastiskt jobb. Nu vill jag att du tackar för dig - jag räknar dagarna ! Kramar från mamma