Dyka med vithajar

21 augusti Jag kopte en liten och enkel vackarklocka pa Claes Ohlson for att ha nar jag ska upp tidigt pa morgonen. Jag provade den aldrig innan jag akte, och mycket riktigt fungerade den inte. Jag begarde darfor vackning via hotellreceptionen. Dom vackte mig 30 minuter senare an vad jag hade begart. Jag stressade och han i tid anda. Idag skulle jag aka pa en heldagstur runt hela Kaphalvon. Guiden Jean var stortskon, han han visste vem Zlatan var och vi pratade en hel del fotboll. Vi var 12 stycken som akte i en storre minibuss och jag satt langst fram bredvid Jean. Han var aldrig tyst utan han pratade hela tiden. Han var kunnig och vi fick nastan for mycket information om allt som rorde Kapstaden och Sydafrika. Han hade t.o.m en utlaggning om strutsens sexliv! I borjan av turen sa han att vi skulle fa traffa hans kusiner. Jaha tankte jag, varfor i all fridens namn ska vi traffa hans slaktningar? Jean ar svart och det visade sig att han menade babianer... Med pa turen var bade yngre och aldre fran Brasilen, USA, Tyskland och Holland. Forsta stoppet var Kirstenbosh som ar en beromd botanisk tradgard. Tusentals olika plantor vaxer har och manga ar endemeiska. Vagen var jattefin att aka pa, den foljde kusten och det var en magnifik utsikt. Pa formiddagen var det ratt, kallt och det regnade, men pa eftermiddagen klarnade det upp och det blev hyggligt vader. Pa kustvagen sag vi en bur med texten "Shark spotters". I buren stod en snubbe som tittade ut mot havet med enkikare. Det visade sig vara en hajvakt. Han spanade efter hajar sa att man kunde ga ut via radion och varna surffare. Vi sag inga hajar men daremot sag vi en en val istallet. Vi fortsatte till Boulders Beach och dess pingvinkoloni. Det ar inga "inplanterade" pingviner, utan de har kommit hit sjalva pga det rika fiskevattnet. Det ar den Afrikanska pingvinen som finns har. Tidigare kallade man den for Jackass pingvinen. Det hade nagonting med asnor att gora som jag inte forstod. Nu var det lunchdax och sjalvklart blev det seafood fran dagens fangst. Jag at en god och grillad Marlin. Sen fortsatte vi den vackra kustvagen, nar det plotsligt blev stop i trafiken. Det var en grupp babianer som hade intagit vagen, sa vi fick zick zacka oss mellan aporna. Nagra minuter senare sag vi strutsar och Elan antioper bara nagra meter fran vagen. Kapstaden ligger pa en halvo i Atlanten. Halvon ligger 150 km fran Afrikas sydspets som heter Cape Agulhas. Det ar pa denna plats som Atlanten och Indiska ocianen moter varandra, och inte pa Godahoppsudden som manga tror. Vi fortsatte var fard vidare till den dramatiska Godahoppsudden som ar Afrikas sydvastligaste punkt. Sen fortsatte vi den korta biten till Cape Point som ar Kaphalvsons sydligaste punkt. Cape Point ligger hogt pa en klippa, sa den sista biten far man aka tag upp. Val dar uppe har man en magnifik utsikt over det vida havet. Vi sag ytterligare en val harifran. Det var ratt maktigt att sta vid Cape Point och se de valdsamma vagorna sla mot klipporna. Efter en lang och handelserik dag akte vi tillbaka mot Kapstaden efter att forst ha stannat pa en strutsfarm dar vi fick mata djuren. Pa kvallen ville jag ata pa den beromda Mama Africa resturangen som serverar lokal mat. Man underhaller matgasterna med afrikansk dans och ett band spelar och sjunger. Men det var fullbokat idag sa det blev snabbmat istallet pa KFC.

22 augusti Idag vackte hotellpersonalen mig inte alls trots att jag hade begart det. Det kan bero pa att dom inte fick dricks igar. Vad man an gor sa forvantar sig alla dricks. En stor del av mina utgifter sa har langt har gatt till dricks. Mitt hotell ar riktigt hygligt och ligger mitt i smeten pa Greenmarket Square. Den har ett gym och en liten pool pa taket, och sa serverar dom en harlig hotellfrukost som vi ar vana fran Sverige. Dom har dock ingen automatisk vackningsfunktion pa TV:n eller telefonen utan dom ringer och vacker en. Den har dagen har jag langtat till i sa manga manader, jag ska se en vithaj i ogat i dess naturliga miljo. Jag ska alltsa dyka med den stora vita hajen. Coolhetsgraden pa detta maste vara ograderbar! En snubbe plockade upp mig pa hotellet pa formiddagen och nar han hade bussen full satte vi fart mot Kleinbaai som ligger precis utanfor Gansbaai. Det var ratt langt dit fran Kapsteden, 2,5 timme. Val framme fick vi lite info och sa akte 28 stycken forvantansfulla personer fran varldens alla horn ut mot Dyer Island och Geyer Rocks. Har finns ca 30-40.000 salar, det ar darfor vithajen trivs i dessa vatten. Naturprogram som visar vithajar pa TV spelas in antingen har eller i Kalifornien. Pa forsta stoppet forsokte batbesattningen att locka till sig hajarna med jattetonfisk och en stor "docka" som liknar en sal. Det dok upp en liten vithaj som forsvann ratt fort. Vi vantade och vantade, men ingen haj dok upp. Da akte vi till en annan plats och dar fanns hajarna! Hajarna ser man bast genom att man hoppar i en bur som finns jamsides med baten och tittar pa dom under vattnet. Det ar kallt i vattnet, darfor hade vi vatdrackt pa oss och cyklop. Man ar sa sot en en vatdrackt, NOT. Jag sager bara FY FAN VILKEN UPPLEVELSE det var att se vithajen under ytan, det gar inte att beskriva det med ord, man maste helt enkelt uppleva det sjalv. Det ar sa maktigt. Det har ar den storsta naturupplevelsen som jag har upplevt hittills. Det var flera hajar runt omkring oss och den storsta matte hela 4 meter och vagde 1,5 ton. I buren far 7 personer plats och vi fick vara i vattnet i ca 15-20 minuter. Jag fick gora ytterligare ett dyk och da var hajarna mer aggresiva. Jag fick en haj som simmade mot mig med oppen mun och var bara 20-30 cm fran buren innan den svangde och slog till med svansen mot mig, hela buren skakade kraftigt. Vilken aderalinkick jag fick av det, jag hoppade upp och bara skrek och skrek av fortjusning. Jag hade med mig en engangsundervattenskamera men jag var alldeles for upphetsad for att ta bilder, jag bara knappte pa mafa. Vi far se hur dom ser ut nar jag framkallar. Nar vi akte tillbaka mot land borjade det att skymma. Det var bra och soligt vader, men det blaste en hel del, sa vi fick ta var sin sjosjukstablett. Trots det var det flera stycken som konstant spydde. En tjej fortsatte aven pa bussen hem, och hon satt pa raden framfor mig. Det var inte direkt frascht... Vi var hemma vid 21 tiden, nu ska jag packa for imorgon borjar det stora aventyret, da borjar sjalva aventyrsturen. Jag vet inte hur tillgang till internet ar i fortsattningen, sa fort det finns tillgang kommer jag att skriva i dagboken.

Till sist, gor inget som jag inte skulle ha gjort (betyder att ni kan gora allt!).

/K