Himbafolket

31 augusti Efter halva natten var jag tvungen att ga in i taltet, det var for kallt och for blasigt for mig och min sovsack. Dessutom anfoll fladdermoss oss. Pa detta stalle fanns det varken el, vatten eller toalett, sa vi var skitiga nar vi steg pa Ella som skulle ta oss till Komanjab dar Himbafolket haller till. De pratar inte med klickljud som tur ar. Pa vagen dit gick Ella sonder sa det tog oss tre timmar mer att ta sig dit. Det var sa jakla varmt att jag holl pa att smalla av. Pa nasta campingplats fanns inte heller el. Det fanns bara kallvatten. Vi fick besoka en by dar Himbafolket bor. De ar nomader och flyttar dit dar det finns gras for deras boskap. Deras kvinnor gor sig i ordning ca tre timmar varje morgon. Dom har nagon slags egentillverkad skonhetskram som dom stror pa sig, sa dom ar nastan helt roda i hudfargen. Deras barn var sa gulliga, dom klattrade pa en och ville leka hela tiden. Eftersom barnen aven klattrar pa sina modrar sa ar dom roda och jag blev ocksa rod. Det tog flera dagar att fa bort fargen fran mig. Dom berattade hur de lever och hur det fungerar i deras samhalle. Vi fick aven besoka ett hem. Dom har en kung och en drottning. Kungen var borta nar vi var dar, och jag passade pa och fragade om jag fick ta hans plats... Det var inte ett kommissiellt besok utan dom var som "vanligt". Himbafolket ar en av fa folkslag i Namibia som inte ar sa "vasterlandskt" inspirerade annu. Pa campingplatsen tog jag en kort dusch (bara kallvatten). Det var riktigt riktigt skont. Denna campingplats hade ingen bar, sa vi hade handlat pa oss en hel del. Igar var en "vit" dag (forutom olleken med bushfolket), sa redan kl atta pa morgonen hittade Jou-Jou ett systembolag mitt ute i ingenstans. Jag tog dagens forsta ol kl 8.15... Pa kvallen satt vi runt lagerelden och hade det sa jakla kul. Jag forsokte lara dom saga "sju sjosjuka sjoman", men det var inte ens enkelt for mig efter alla ol jag hade druckit...