41 grader är lite för varmt för min del...

Hej igen,

Johan tillbaka bakom tangentbordet... Som Sara skrev så har jag precis gjort en kortare jobbresa till Phoenix i två dagar. Det var även där som vi bodde i tre månader under sommaren/hösten 2007 på vårt första USA-äventyr. Ganska stor skillnad på dessa familjeresor då vi den gången hade en 2½-åring och en 6-mån bebis där Sara var tvungen att försöka hitta på dagliga inomhusaktiviteter då det var 45 grader ute hela första månaden som vi var där. Det var ju inte helt smärtfritt att få ihop på ett bra sätt. Denna resa har varit mycket bättre för deras del med aktiviteter över hela USA tillsammans med släkt och vänner.

Jag har fått höra hemifrån att vårvädret inte har varit så där alldeles strålande. Vet inte om man kan hävda att våren i Phoenix är så mycket bättre då de redan nu nått upp till temperaturer över 40 grader. För att inte tala om hur varmt det blir i en parkerad bil. Man får sitta en stund med luftkonditioneringen påslagen innan man kan åka iväg då ratten är för varm att ta på. Kanske beroende på att jag inte så hemmastadd i ett kök så jag har väl inte några bagarfingrar direkt... Kul dock att träffa alla man känner och viktig del av jobbet att hålla olika interna grupper uppdaterade på vad som händer och förväntas framöver. Tyvärr är det väl så att halva ens tid går åt att hantera det interna maskineriet när man egentligen skulle vilja se att säljfunktionen skulle kunna få fokusera 95% av sin tid på kunden... Skall inte klaga då man har ett roligt/intressant jobb men det är ju helt klart så att vissa av delarna är mer eller kanske mindre roliga...

Nåja, nog om jobbsaker... Liten rolig sak som ”hände” när jag skulle iväg till Phoenix. Jag brukar ju inte direkt vara först i incheckningskön när jag skall ut och resa om man säger så men denna gång var det mer att jag var lite sen med själva bokningen. I och med att alla mina tjänsteresor bokas via resebyrån hemma i Sverige så fick jag sitta uppe till midnatt här borta för att prata med resebyrån som öppnade kl 9 på morgonen i Sverige, för ett flyg som skulle gå kl 6 på morgonen min tid. Jag vet, inte sådär helt optimalt men inget större problem då jag egentligen var ganska flexibel avs flygalternativ. Hur som helst så blev det ju inte så mycket sömn den natten då jag kom i säng runt kl 2 och väckarklockan var satt till 4.15. Jag brukar klara mig bra utan speciellt mycket sömn men det kan nog vara så att hjärnan inte riktigt är så där snabbstartad med bara två timmars vila. När väckarklockan väl gick igång så var jag ganska snabb med att försöka stänga av ljudet för att inte väcka övriga familjen. Det visade sig inte vara helt enkelt i mörkret och klockradion verkade ha hur många olika knappar som helst, utom just den som jag letade efter som skulle se till att den blev tyst. Jag blev tvungen att sätta på lampan (modell större) som gjorde att hela rummet badade i ljus, men inte ens då kunde jag hitta rätt knapp. Alla inställningar verkade ju redan satta till ”off” vilket var konstigt då det bevisligen inte var tyst i rummet. ”Mysteriet” fick sin förklaring efter följande korta konversation med Sara:

”Johan, snälla släck och stäng av väckarklockan”

”Jag försöker men den j%kla klockradion är ju helt omöjlig att få tyst.”

”(Gäsp) Men... är det inte din telefon som ligger bredvid klockradion som låter”

”öööhhh.... Jaha... Jo.... öööhh... Så där, nu blev det tyst... skojade bara...”

Ja, vad skall man säga... lite ”lätt” trögstartad är nog bara förnamnet... Eller att man kan konstatera att det är så mycket lättare att stänga av något som faktiskt låter jämfört med något som redan är tyst...J

Hade hjärnan varit påslagen så visste jag ju egentligen att jag överhuvudtaget inte ens hade ställt klockradion. Det var ju tur att Sara fick in mig på rätt spår innan jag hade gjort mig till en riktig ovän med klockradion och friterat den i mikron eller något liknande som hämnd för detta ouphörliga ”larmande”... ;-)

Sara fick även ur sig ett ”Vad diskret du är älskling” med hänvisning till ljus/ljud-showen som jag bidrog med kl 4 på morgonen. Jag kan svära på att jag inte hörde ett uns av ironi i hennes röst... Men å andra sidan så har vi nog konstaterat vid det här laget att mina syn/hörselsinnen inte var så där helt finkalibrerade så det får jag egentligen låta vara osagt.J

Hoppas ni har en trevlig långhelg där hemma... Här är det normala arbetsdagar,

Johan med fam.