Vi lämnade ett småregnigt Norrköping, färdades i taxi från vår fashionabla adress till Linköpings flygplats. En måste ju börja resan med stil =)

Sagt och gjort, vi landade i Amsterdam tog tåget till den stad som vi nu bestämt oss för att bo i under tre månaders tid. Väl där möts man av ett bråkigt, ombyggnationsnäste till Centraal. Men det var ingen lång väg till Hotel Manhattan, vårt hmem de första tre dagarna. Ett rejält lyxigt hotell á 4 eller 5 stjärnor. Den frukosten står man sig på ett tag kan vi intyga (smärre matkoma denna sista frukostdag, tog i lite för mycket kanske. Hybris?)

Redan på fredagen var vi iväg till våra respektive skolor. Linus lyckades aningen bättre finna till sitt Erasmus University. Åsa irrade runt på lite olika spårvagnslinjer efter att i all hast lämnat Linus och tunnelbanevagnen för en färd ovan jord. Mycket Brisbanevibbar denna första dag, med oss iväg åt olika håll, direkt bara. Varför ta det lugnt och lära sig hitta via kartor och turistinformation? Kör på bara är vår paroll.

Efter mycket irrande åt fel håll (det finns 25 spårvagnslinjer, Norrköping ligger helt klart i lä) kom Åsa slutligen fram till till sin destination i nordöstra delen av staden: American International School of Rotterdam (efter mycket frågande, och en spirande kärlek till Iphones förmåga att finna väg åt en och sista biten fick jag skjuts av en vänlig dam jag lärde känna som hastigast utanför en mataffär). Väl framme blev vi båda väl emottagna, känns mycket bra. Har hittat till helt rätt arbetsplatser, för det är ju faktiskt jobb det gäller denna gång. Inga "slappa" uni-kurser här inte, väldigt lite studenthäng: nu ska vi lära känna vuxna! Betyder det att vi är vuxna själva?

vi har hunnit upptäcka delar av denna stad, kommer att berätta mer om det vartefter. Men favorit 2nd hand affärer "Pikfijn" där tvenne cyklar inhandlades i lördags är ju en hit, samt det mysiga cafét vi tog skydd för av vinden "Beans and Bagels" (en i stan och en vid oss precis! Har redan bevistat denna inrättning tre ggr, borde skaffa klippkort ...).

Idag, söndag, checkade vi ut från lyxiga hotell Manhattan och styrde kosan - på våra eminenta cyklar förstås, över bron söder om floden till de nybyggda hög-skyskrapekvarteren. Vår gata Laan op Zuid, södra avenyn och där på 8e våningen sitter jag nu. Det är en nätt tvåa och i bakgrunden steker och kokar Linus vårt första mål mat i vårt kök! =) Storhandlade lite längre bort med cyklarna idag, det gick fint.

Over and out för denna gång,

Kramar från ett blåsigt och blått Rotterdam

Ja, så har vi nu befunnit oss i detta land i över en vecka. Märklig känsla detta att för ca 5 dagar sedan kändes det som en månad. Vi har ju båda hunnit jobba fem dar och bor in oss i lägenheten vartefter, varav fynda saker på favorit-loppisaffären som ligger behändigt nära marknaden där i princip allt säljs (vi har mest handlat frukt och blommor!).

Skärtorsdag verkar de inte fira så mycket här, vi berättade om påskkärringarnas färd till Blåkulla för min kollega Jessica och hennes man James när vi tog ett glas efter att ha sett skolpjäsen "Dog ate my homework" spelas i onsdags kväll. Pjäsen var rolig - spelad av 6-8e klassare, uppvisade olika kreativa varianter av ursäkter för att inte ha kunnat lämna in en skoluppgift i tid. De turades om att spela läraren med skallig peruk. Några av ursäkterna var jag har 14 tvillingar, vet inte riktigt vem det var som fick uppgiften; den blåstes iväg av en väderkvarn (en väldigt karaktäristiskt holländsk symbol); det trillade i Nordsjön etc.

Långfredagen var ledig så vi passade på att utforska än mer av staden - per cykel såklart =) (måste dock medge att somliga varit lite lata och inte cyklat alla dar till jobbet, turen á 9km enkel väg känns lite motig emellanåt ... bättring.)

Het park, som betyder Parken, ligger bara över floden för oss (även om Erasmusbron är något backig på uppvägen)- en superfin park och skönt andningshål. Kan bli framtida joggingstråk, vi får se. Har även lyckats lokalisera både dyra och lite mindre dyra restauranger och barer, samt museum, teater och bio på vår ö, så allt ligger runt hörnet. Trevligt, testade en spansk restaurang i en av de små kajerna häromkvällen.

Nu ska vi försöka få tag på lite vattenfärg, Linus är äggmålarsugen.

Men som avslutning ska ni få lite favoritord, veckans ord kan vi säga. Låt mig få presentera. Njut av detta förunderliga språk:

Knuffel

1 Potatis

X Kram

2 Bökande gris

Komkommer

1 Rutchskana

X Koppel

2 Gurka

Snoepsnoppen/Snoepznakken

1 Smågrus

X Plockgodis

2 Kortbyxor

Med önskan om en trevlig påsk!

Åsa och Linus

Ps. Ni som ev funderar på att häla på, KLM har tydligen lite rea på resor till Amsterdam, kolla in det. Åsa har även en hel del dagar här och där i april och främst maj som vi lärare har ledigt (woho!) så kolla även det, det är främst tor, fre och mån.

Goddag,

Nu är paasdagarna över här, som de kallar dem. Vi märkte inte av så mycket firande men å andra sidan umgicks vi inte heller med så många genuint holländska barnfamiljer dör vi gissar att firandet pågår som allra mest. Det har varit skönt med lite lunga, lediga dagar efter kickstarten med jobb för oss båda. Det blev inget äggmålande men väl bio. Vår vana trogen passar vi på att bevista biograferna när vi är utom Svea rikes gränser, här köpte vi ett tio-kort á 6 € biljetten. Skäms SF för de dyra priserna.

I lördags cyklade vi runt och upptäckte mer av staden och gick på kvällen på bioscopen, såg The Descendants, en film med George Clooney. Bra, lite halvlågmäld och utspelades på Hawaii, lite liknande Little Miss Sunshine om en familj som under filmen – och resans – gång kommer varandra närmare. Nytt att se George Clooney som mänsklig och felande. Kan rekomenderas.

Här i Holland hör bio(scop) och dryck ihop. Man får, liksom i Köpenhamn märkte vi, ta med sig kaffekoppen, öl- eller vinglaset in i salongen. Vin finns att köpa nästan överallt, i vanliga mataffärer, såldes till skolpjäsen av de 16:åriga elfteklassarna, serverades oövervakat med ost och crackers till IB Art utställningen. Finns i princip på apoteket, brevid snopesnacken =) Konstigt.

Häromkvällen, i det ihärdiga regnet, tog vi oss norr (nära Åsas skola) till Klosterbioscopen. Det är en liten omgjord hundraårigt kloster som renoverats till diverse saker. Själva biosalongen är inne i de nu svartmålade valven, där människor iklädda lila munkkåpor tar biljetterna. Även lite försäljning av dryck finns att tillgå: vi fick exempelvis ett glas och en biljett var för totalt 9 €, vi gillar prissättningen här =) Vi har nu också upplevt glädjen av att se en förfilm, i kort format, helt på holländska utan textning samt medverkat (ja, eller iaf försökt lyssna) på ett samtal med regissören. Vi räckte inte upp handen när det var frågestund ... Huvudfilmen var (inte kanske en övverraskning att språket var engelska, blir ju lite så här allt spännande franskt eller östeuropeiskt eller vad som helst annars får väljas bort vilket är lite tråkigt) med Ewan Mcgregor och Christoffer Plummer i huvudrollerna, den hette Beginners och var oxå sevärd. Fin och rolig =)

Idag har jag cyklat med Linus till jobbet, sitter på hörnkontoret på 8e våningen (samma som vi bor på och i Tornet!) i en av gråstensbyggnaderna som utgör Erasmus universitetscampus. Utsikten är inte dålig, med hela city, våra två stora broar, vårt hus (eller de två höga tornen som utgör vårt nuvarande hem, mer om det senare) passande, allra närmast: en fotbollsplan. Hemmaarena för ett av stadslagen, Excelsior som på lördag möter det andra laget i ett derby, då på Feijenords hemmaplan, alltså vid oss. Får se om vi får tag i biljetter. Får skriva om vårt besök på Diergaarden Blijdorp, ett zoo i staden!

Hejdå från ett disigt Rotterdam

Ps. Igår hittade vi till Villa Kakeldont, som i Goggles översättning kallas Villa Villekulla. Och nog var det Inger Nilsson och Herr Nilsson porträtterade på väggen, komplett med Thommy och Annika och huset inne i denna murriga bar. Spännande – R'dam är fullt av överraskningar!

På annandag påsk gjorde i motsats till vad barnfamiljer enligt uppgift här ska göra, nämligen besöka IKEA. Vi gjorde istället en utflykt till det centrala zooet Blijdorp, bara en station norr om Centraal och vårt forna hem Hotel Manhattan.

Detta visade sig vara en ypperlig dag för att bekanta oss med djur så som skogsgiraff, surikater och Dik-dik (ett litet rådjur) och diverse andra sällsamma djur. Vi möttes av flamingos, sen vrickade Linus foten då han uppspelt skulle vidare till nästa bur. Vi haltade runt resten av dagen, men vid gott mod. En överraskning var wallabies, och vi kände som att vi tillbaka i Aussie. Lejonen var häftiga, girafferna bedårande och elefanterna fantastiska =) Bisonoxen var en rejäl bit, kolla bilderna. Vi fick även uppleva en sjölejon- (zee leuwen) och pingvinmatning. Akvariet var läckert med hajar, rockor och sköldpaddor. Även slumrande krokodiler alldeles intill glaset var en upplevelse.

Spännande att ha ett zoo precis vid stan, man ser skyskraporna i centrum från ex giraffinhägnaden. Parken genomkorsas oxå av järnvägen, vilket är märkligt. Så från tåget kan man tex se just de fina girafferna, hyenor och några gamar. Weird.

Här sorterar man inte sopor så flitigt som vi gillar att göra i Sverige. Dock är det ju markant bättre än i Aussie, där slängdes allt i samma, utom glass. How thoughtful.
Här separerar man på papperkartong och glas. Men plasten och plåten gör vi, ja, vad gör vi med dem? Vi har inte fåt reda på än ...

En annan kulturkrock är ju såklart de olika Coffee Shops med diverse söta dofter som ringlar ut från dem. Detta var väl något vi väntade oss att möta, liksom lite Sex shops (för att bygga vidare på fördomar om Holland). Dock är det inte så mycket här av den varan, skönt. Tror det är mer dekadent i Amsterdam.

En märklig grej, vi absolut inte väntade oss här är problemen att betala med kontokort. Det vi i Sverige tycker är allmänt gångbart, ni vet dessa små plastkort med VISA, MASTERCARD skrivet på - dessa gillas inte här! Istället ska man ha ett holländskt kort, vilket vi givetvis har. Here: cash is king. Således har vi blivit personer som går runt med lösa pengar, ibland väldigt många lappar och mynt ... Spännande, detta parat med torghandel som vi åtnjuter på tisdagar och lördagar här känns som en lite återgång till svunna tider. Eller nåt. Nytt för oss i alla fall.


Slutet av lovet spenderades ömsom på cykel ömsom på tågfärd. Tåget tog oss till Utrecht, en stad i mitten av detta lilla, låglänta land. En mysig liten stad med mycket groonska, härliga promenader längs kanalen och solsken! =) En skön omväxling, lär komma tillbaka. På vägen dit åkte vi förbi många åkrar med kor, getter och får. Någon väderkvarn på håll, borde sett fler: detta är ju den ultimata symbolen för detta platta land. Men en hel del vindsnurror och massa växthus.

I söndags var det maraton här i staden, vi hade hurtiga löpare som sprang förbi på vår gata, nästan hela dagen (vet inte om det var flera eller bara ett låångt lopp!?). Vi tog chansen att upptäcka ett nytt ställe: Bagel Bakery and Burgers där vi åt hamburgare med bagel som bröd. Vägg i vägg med De Cactus, en underbar affär med massa vackra lampor, skålar, fat, kuddar och rökelser – helt i Åsa Indiskastil.

Brevid finns också en schysst bar vi fann i lördags, övar fortfarande på namnet: Proftlokaal Reijngoud. Trevligt ställe att stanna hela kvällen på eller bara ta en drink innan bion, vilket vi gjorde. Såg Haywire, en actionthriller med en kvinnlig (nåra på) superhjälte och Ewan McGregor, så denna vecka har vi sett två filmer med denna skådis (har nog inte hänt sen jag möjligtvis såg Moulin Rouge typ tre ggr i rad, back in the day).
på tal om gamla goda, långa filmer, är det ju i dagarna 100 år sedan Titanic sjönk och det uppmärksammas bla med att filmen visas i 3D och program på TV mm. Dock kan inte vi se alla Svtplay-program som vi skulle vilja.

Och de holländska orden: Knuffel = kram, Snoepsnakken = smågodis, Komkommer = gurka. Fler holländska ord kommer nästa gång

Kram Åsa och Linus

Detta är ju sannerligen ett land av vind och regn. Denna dag har väderomväxlingarna varit, med dessa måttstockar mätta!, förunderliga. Dagen startade halvklar för att övergå till hällregn, sedan fint och solen kikade fram ett tag – värmde skönt; en minut efter vi kom hem efter en promenad hör vi hällregn och ser hagel på takfönstrena i huset. Nu hällregnar det åter igen efter några timmars uppehåll. Det är i sanning en underlig dager.

Vi har även fått njuta av den härliga upplevelsen att vakna till en ljuvlig, fin morgon, hoppa på cykeln efter frukost och sätta av mot jobbet och som en morogngåva på vägen få uppleva sant holländskt väder: regnskurar. Lovely!

Regnförberedelse är a och o här. Det kanske är en västenlig del i den holländska kulturen detta att ständigt få kämpa mot vattnet, både i form av regnskurar som kommer in (från Nordsjön med kalla vindar i Rotterdams fall) och den ständigt, hotande stigande vattenytan. Minns inte exakt siffran men en stor del av Holland ligger ju under vattennivån; detta måste bara finnas med i folksjälen – tillsammans med vindkvarnarna och träskorna – att lära sig att leva och bekämpa vätan. Får se hur väl vi bemästrar det. Börjar med att köpa paraplyer och regnkit/poncho för att överleva överraskningsskurarna per cykel.

Snel

1.Snabb

X. Godhjärtad

2. Sned

Doie

1. Slangord för skor

X. Dag

2. Hejdå

Geen

1. Gren

X. Ingen

2. Genväg

Knoflok

1. Knogar

X. Flingor

2. Vitlök

Ett bonussammansatt ord blir Snoepkomkommer som vi såg på marknaden, där vi för övrigt köpte läckerheter just från havet: färska laxfjärilar till middag. Mums!

Ha det gott, Åsa åker imorrn iväg på en riktig klassresa (vad vore väl läraryrket om inte ha ansvar för energiflödiga 13-åringar på bussresa?) till Friesland i norra Holland. Rapport kommer senare ...

/Åsa och Linus

Har inte skrivit på ett tag, så detta blir en update av längre format. Alltmedan vi måste springa ned till vår launderette och tvätta kläder, föga glamoröst. Eventuellt för kvällen Åsa iväg till en bar för ett möte med andra poesientusiaster, får se ... Har faktiskt redan gjort ett första framträdande. I fredags på en Open Mic Night på ett vandrarhem (med mycket backpackerkänsla) - blev lyckat =) Var roligt och gav mersmak. Hollandspremiär: check.

Här ärVår i luften, nog för att det regnar då och då, annars vore väl märkligt (är inte på det klara med om vi hade valt samma destination att bosätta oss på om vi på förhand hade känt till dess väderförhållanden ... nejvars, med det regnar en hel del som ni förstår).

Vårkänslorna är i alla fall helt underbara! Det doftar vår ute, som syrénbuskarna Åsa passerar på väg till jobbet (mer om det senare). Kvällarna är ljumma, man riktigt känner att det ligger i luften, som Tomas Ledin skulle ha sagt.

I helgen var det riktigt ljuvligt; dagarna och aftnarna var ljuva och ljumma. Måndags, Koninngedag (se nedan), var helt superb. Sommarvärme hela dagen, ville inte gå inomhus. Hade picknick ute vid kajkanten för lunch och i parken med middagen. Njöt av folklivet och värmen =) Ah, livet är fantastiskt.

Dock var regnet och dimman tillbaka redan dagen efter, som om gårdagen var en dröm ... Så nog känner vi igen vårt R'dam ändå. Ah, kära vind och stril- respektive ösregn.

Har hunnit med en hel del sen sist, Åsa har bla upplevt sin första tredagars klassresa ... och överlevt. Berättar en del nedan, häng med (alt ta en paus och drick något så ni orkar)

Vi har sannerligen fått en autentisk holländsk upplevelse iochmed firandet av Koninngedag och kvällen innan: Konnignenacht.
Det var verkligen folkliv och folkfest med barn (och en hel del vuxna, somliga som gillar att blockera din väg fram genom att ställa sina varor längre ut på gatan så att du nästintill snubblar på dem, alltmedan de ler glatt och försöker sälja baskorgar till dig) ute på stan. En riktig festivalkänsla rådde i hela stan – sommarvärmen var underbar och hjälpte definitivt att få den rätta känslan! =) Många partade på som om det inte fanns en morgondag, fylld med skola och jobb, that is ... Men detta är som en andra nationaldag för dem.

Det man firar är den nuvarande drottningen Beatrixs mammas födelsedag, Beatrix fyller egentligen är i januari men har valt att fira den 30 april istället. Så lite som Valborg men utan majkasor (som det heter på hälsingemål) och utan en ledig 1a maj efteråt =(
Hörde väldigt lite av nationalsången, kanske mer i mindre städer med barn och små parader och orkestrar. I R'dam rådde mer vad vi ser som "nationalhymner" eller musikstil; techno. Överallt hörs detta, dock fanns det ställen som spelade även annan msuik för techo-/tranceovana öron, vilket passar oss fint =)

Ledorden är fest och folkliv. Nyckeln är färgen orange. Vi letade febrilt i garderoben efter denna färgsprakande kulör men hittade väldigt lite som bar den (armband och kläder i röd/orange, rosa fick duga). Överallt på stan går folk klädda i orange - det är verkligen helt rätt här (ska försöka lägga upp lite bilder senare).

Åsa har också under tiden som nämnt är lyckats överleva en klassresa á tre dagar med 16 entusiatiska, energitrippade och kärlekskranka sjundeklassare till den nordliga regionen Friesland. Det var ... intensivt, to say the least. Fick uppleva en annan del av läraryrket, såsom att tok-mega-storhandling: tänk er två överfulla kundvagnar i stor storlek. Limporna/rostbrödet (som man inte rostar här) var ca 15 st till antalet och tog upp större delen av vagn nr 1, som sedan följdes upp med dunkar av juice och mjölk. Ni kan lägga ihop resten ... Tungt! Och alldeles för mycket varor för den lilla, lilla italienska hyrbilen ... Well, vi lyckades, kollegan och jag.

Fick även fiska upp elever som trillat i vattnet (ur kajaker eller roddbåtar) och försöka få 15 tjejer att vilja släcka lampan och vara tysta efter klockan slagit elva, lärarinnan var säkerligen trött. Så var inte fallet med eleverna. Det hela slutade med en lärarsanktionerad kuddkrigsattack från killarna. Då gav jag upp.

Vi har även haft besök av Ylva, trevligt. Hon valde rätt helg att hälsa på med alla festiligheter som hörde Holland till denna vecka och vädret. Fick även chans att uppleva en High School Prom. Detta var en ny erfarenhet för den yngre Husén, den äldre har inte upplevt det från lärar/vaktarsidan förut, så det var nytt. Allt gick lugnt till och eleverna hade trevligt med dans, tårta, snacks och lite prisutdelning. Åsa fick chans att bära nyinköpt cocktailklänning. Alla nöjda och glada.

Avslutningsvis, firade vi 8.5 årsdagen igår med middag på en tapasrestaurang. Mums!

Hoppas allt är bra med er.

Stora kramar // Åsa och Linus

Hallå,

I afton firas det glatt och högljutt över allt kring Laan op Zuid, vår gata. Det är ju inte för inte vi bor i Delgeemente Feijenoord. Ikväll blev just bygdens stolthet, Feyenord, två i den holländska ligan. Etta blev storlaget Ajax, där Zlatan en gång spelade och som Åsa i sin kortvarande karriär som matchförsäljare av drycker och tilltugg på Stockholm Stadion såg en gång, just med nämnda storspelare på plan. Stackarns Excelsior (med stadion vid Linus jobb, ni vet) åkte ut ... påminner om andra strykargäng. På tal om det, fick Norrköping stryk av Syrianska, men än ser det inte nattsvart ut. Kan dock ändras kvickt.

Så vart är det då vi bor? Jo, i Cité. Och vad är nu detta? Jo, två ljusgröna torn ihopsatta med mycket glas och lite accentfärger här och där. Byggt 2010 så allt är sprillans nytt. Oklart hur många lägenheter som finns här, men vårt torn - den norra - är 23 våningar högt. Och det är det lilla ... södra är än högre. Ylva tyckte det påminner om ett universitet eller något mer oficiellt med sina många, utspridda trappsteg och innertak (så man kan se haglet falla från himlen). Och heltäckningsmattan på varje våning tillsammans med de identiska dörrarna med lägenhetnumret på gör nog sammantaget att det hela liknar ett hotell.

I huset finns också en städare och en vaktmästare i glasbur. Här finns också en hel del kontor och vissa delar är fortfarande under uppbyggnad. Vi delar laundrette (tvättstuga), liten terass, garage mm med de andra boende. Häromdagen hittade vi ett pingisbord utanför tvätten, men inga rack eller bollar ...

Vi bor i en 2:a på åttonde våningen med litet kök och öppen planlösning mellan kök, matplats (litet bord och två stolar) och vardagsrummet (skön soffa, tv, hylla mm och skrivbord, förhållandevis mycket större än matbordet). Vi trivs bra här med våra stora fönster ut åt gatan (se bilder) och bra isolerat, vi störs inte av grannarna. Hör de inte överhuvudtaget. Och appropå hotellkänslan, så får vi vår nätta tvåa städad och lakan bytt och bäddade varannan vecka. Det ni ... curlade till max.

I helgen har holländarna firat att de blev befriade från tyskarna (är passane nog WW2 temavecka på National Geographickanalen som vi kollar på). Detta firar man genom att anordna olika sort Befrijdsfestivaler över hela landet 5 maj. Vi passae på att besöka Den Haag för att upptäcka denna stad och gå på festival där.

Men först måste man på fredagskvällen, klockan åtta, hålla två tysta minuter för att hedra minnet att de som dog under andra världskriget. Det gjorde vi. Är ovant att bo i ett land som blev så påverkat av kriget, är så fjärran under vår uppväxt i "neutrala" Sverige.

Men på lördagen är det mer fokus på fest, då firar man att man blev befriade. Klockan 16.55 den 5 maj, räknas det ned och firas. Så gjorde vi alltså i Den Haag, efter att Utrechtbandet The Medics just slutat spela. Trevligt att vara med om. Sen tog vi tunnelbanan hem igen, dirket till vår station, Willhelminaplein, hur smidigt som helst! Haag var trevlig, mer gammal bebyggelse och mycket oficiell och statsmässig med ministerier mm. Nästa gång åker vi ända ut till havet.

Det var allt för denna gång. Ha det fint

Hejsan,

I söndags bar det av med båttur till den lilla orten Dordrecht. Efter en timmes tur med vattenbussen (kändes som gamla Brisbanedagar =D) nådde vi så pittoreska Dordrecht. Liksom Den Haag (jo, det heter så) har den mer av gammal bebyggelse bevarad, framförallt en bevarad stadskärna.

Dordrecht ligger längs med Niewe Maas, direkt från stan, och vid just denna stad möts Niewe och Oude Maas. Vi tror att man fortsätter Oude Maas innåt landet så kommer man såsmåningom till Tyskland.

Kanaler och söta broas hör givetvis denna lilla stad till och vi trivdes ypperligt i solskenet mellan molnen. Skönt att komma iväg till en något mindre stad och spankulera runt.

I afton är vi bjudna till en av Linus kollegor på middag, de bor i Delft, ytterligare en lite mindre ort att upptäcka. Delft ligger på vägen till Den Haag, antagligen inom cykelavstånd eftersom detta land inte är särskilt stort till ytan och därtill platt och cykelvänligt.

Nu skiner solen, vilket den inte gjorde imorse när det var dags att cykla till jobbet ... Men men vi klagar inte. Livet är gott här. Har hunnit med att se ytterligare några filmer, minns inte riktigt vad vi skrev om sist men har sett Dark Shadows (i sann Tim Burtonanda komplett med Johnny Depp i huvudroll och Helena Bonham Carter) och Salmon fishing in Yemen (Lasse Hallströms nya film, varm och sevärd). Vi diggar ju som sagt billiga biobiljetter.

Nu, dags att jobba igen. Macbeth med sjundeklassarna väntar. Hörs snart igen.

Tack för era kommentarer, fortsätt gärna att skriva. Det är så roligt att läsa!

Hallå kära läsare!

Har blivit alltmer sällan mellan texterna här och som ni kanse gissat beror det på en hög arbetsbörda. Annat var det i Aussie haah! Eller sötebrödsdagarna här i början för den delen, ah det var tider, det. Då en kunde läsa böcker för skojs skull, ha tid att fika, kolla in coola affärer och samla tankar och skriva i nyinköpta fina böcker. Nu blir det mest till att skriv bockar och kryss, föra in i Power School, där all data gällande eleverna finns, och läsa den ständigt strömmen av elevearbete i de vitt olikartade genrerna av Word of the day, jämförande uppsatser, läsloggar och reflektioner. Puuh!

Här är sommarvärme så det förslår! Har haft rekordvarmt (eller i alla fall känns det så för oss) här: upplevde en Brissie-tropisk hetta några dagar här. Kära minnen. Hur är vädret i Sverige nu, upplever ni också skön majvärme?

Nu har vi också spenderat över hälften av vår tid här, vilket är ett faktum som kan tolkas med både sorg och glädje. Vi trivs otroligt bra och har inte upplevt mycket av kulturkrock att tala om, skulle absolut kunna stanna längre i detta härliga land inte alltför olikt Sverige men med en stor portion blåst. Men något som känns uppmuntrande är att vi har cirka halva tiden kvar men har jobbat mer än hälften av dagarna! Woho, nedräkningen är i gång, bara 11 dagar att kliva upp tidigt kvar.

De flesta eftermiddagardagar försöker vi mötas i parken, Kralingse Bos, som ligger ungefär mitt emellan våra repsektive arbetsplatser. Kralingse är en härlig park, som faktiskt har en tillhörande skog! Därtill en liten djurhage, två kvarnar (annars vore vi ju inte i Holland) och en skön, blå sjö med segelbåtar i (den är kopplad till kanalsystemet i staden). På flera sätt påminner den om Central Park i New York med att parken är belägen i norr, med sin sjö och den magnifika vy över stadens siluett. Nästan lika imponerande som NYC med Empire State Building och resten. Vi kan se ända hem till oss, vilket är rätt coolt. Det finns lite kiosker, pannkaksställen och några större restauranger, varav en vi prövade härom helgen. Ett trevligt ställe, åt det segliga hållet dock, så vi var väl rara som anlände med cykel istället för vid bryggan, men med fantastisk utsikt i det vackra vädret. Vid eftertanke har det faktiskt varit ovanligt lite regn på sistonde, de senaste veckorna. Har kunnat cykla varje dag till jobbet, yeah. Bara för jag nu skrev detta kommer det säkert en storm i natt ...

Idag är det otroligt blåsigt! Vinden ligger på från Nordsjön och försvårar cyklingen en aning med uppblåsande löv som rivs och kraftig motvind. Men vi njuter i fulla drag. Firar in fyradagars helg, woho! Skönt och välbehövligt för hårt jobbande rotterdamialier. Tid för ijs, lekker!

Vi har även hunnit med att besöka lilla Delft, en ort på vägen till Den Haag, då vi blev ditbjudna på middag av några av Linus kollegor. Trevligt. Får nog bli en tur dit igen för att se det lilla centrat, som enligt mången utsago ska vara pittoreskt.

Nu ska vi iväg och testa en ny restaurang, Obba, som nog är vår allra närmaste. Den ligger vid Rijnhaven som är bara en minut från vår ytterdörr, får se vad det bjuds på där. Kanske blir det bio och On The Road senare.

På återhörande. Stora kramar till er alla

Åsa och Linus

Hörde just att Loreen tog hem hela tjoxet igår, gud så kul! Verkligen glädjande nyheter, ni kan ju tänka er vilka som kommer att gå som stolta tuppar runt resten av veckan, alternativt hela vistelsen, här. Riktigt stolt över att vara svensk en dag som denna, men nog har svenskar rätt bra rykte här förutom melodifestivalsegrar. åt lunch på märkliga Villa Kakelbont, som ju så självklart är uppkallat efter Villa Villekulla menade kyparen när vi frågade. Tommy och Annika leder vägen in till toaletterna. Vi tror Pippi passar den holländska folksjäken som handen i handsken med sitt liberala inne, lagom tokighet och djurkärlek.

Vidare, vad som hänt sen sist i detta land: Förra veckan var ju en kort vecka, för det flesta … vi jobbade båda helgdagarna och firade inte att Kristi for tillbaka till himlen. IB tar inte hänsyn till sådant profana ting och således satt Åsa och vaktade de stackars IB-eleverna slutföra sina examensprov (slutprovsdagarna minns man väl ...) Men å andra sidan blev det en hel del rättat, och det behövs för att inte säga för mycket. En engelsklärare (gäller nog alla språklärare) har verkligen ofantligt mycket att rätta och ständigt växer högen.

Sedan fick vi besök, mamma Lena kom till R’dam i några dagar. Hon huserade i de för Rotterdam väl kända arkitektoniskt spännande Kubhus. Verkligen coolt att få chans att se dessa på närmare håll och superbra idé att placera ett vandrarhem i dessa märkvärdiga hus, så signifikanta för staden. Smart på det hela taget att öppna dem på detta vis så att fler kan ta del av dess spännande inredning och form.

Vi passade på att vara mycket utomhus och njuta av det vackra, varma vädret. Känns som sagt som högsommar med syren nästan utblommad, fläder och alla midsommarblomster i full blom =)

På lördagen hyrde vi en cykel och tog oss så alla tre ut längs med R’dams stora hamn. Europas största och den fjärde största i världen!? Vi cyklade med målet: Hoek van Holland. och nog var det som ett hörn allt, en pir går rakt ut i havet, från hela hamnen och promenaden ut där den tar slut tar til höger om den vidsträckt len sandstrand vid. Med potentiella surfingmöjligheter, för att åter knyta an till vårt härliga östkustsäventyr down under. Här blåser det dock rejält, såklart, det gör det ju även i stan och inte bara ”på hörnet”. Men det var roligt att se havet, stort och mäktigt. och den vackra stranden. Fascinerades också av de gigantiska lastningsfartygen som kom och gick. Efter att läst på lite mer om denna stora hamn har vi fått reda på att den inbjuder upp till 24 meters djupgående fartyg!? Ofattbart!?

Tillbaka till denna helg. Blev för övrigt restaurangbesök på turkiska Obba, som ägaren sa, inte Abba, mitt namn är Obba. Och så var hennes kunskap om Sverige uttömt, enligt utsago. Mycket trevligt med meze och solnedgång vid Rijnhaven, med krypavstånd hem. Blev ingen bio den aftonen, en ids liksom inte gå inomhus in det vackra, ljumma kvällen. Men väl stötte vi ihop med Linus kollega Rick och flickvän som tog ett glas på Hotell New Yorks uteservering, passande att se månen gå upp över.

Resten av denna helg har spenderats i skuggan. Först idag (söndag) fick vi tag på solkräm, slutsålt och stängda affärer försvårade detta viktiga inköp. Därför kunde vi ge oss ut på en längre cykeltur ut mot Rottemeren. Som är själva floden Rotte, som gissningsvis har något med namnet Rotterdam att göra, och ligger i norr (nära Åsas jobb) med vackra stråk längs hela floden (rätt lång …) kantat med hus och högt, svajande gräs samt hagar med betande kor, hästar och får. Pittoreskt värre. Många var ute i sina båtar så en och annan broöppning fick vi se och en hel del plaskande av barn och ungdomar, blev lite sugna själva men hoppade ej i plurret denna gång. Här ute finns också en av de få kullarna (kanske den enda!?) kring Rotterdam, det är en gjord/byggd skidkulle/backe som byggdes upp av stadsresterna efter andra världskrigets hätska bombning. Precis som flera centrala stora gator blivit till av raset.

Nu har vi provianterat färdig hemma och ska iväg (med oliver, fetaost och bröd) till Het Park där Dunya Festival är i full gång. Så det blir parkhäng i afton med god musik och stora leenden på läpparna, ännu en ledig dag imorrn (iaf med sovmorgon även om lite jobb bör utföras ...)
Ha det supergott!

Hallå där kära svenskar,

Har länge tänkt att vi skulle skriva något om våra jobb, dvs vad vi gör här nere i R'dam i första taget och hur en vanlig dag ser ut. Svårt att veta hur en ska ta sig an detta, vart börjar man? Börjar med en ovanlig händelse på Åsas skola:

Fann några svenskar idag, tack vare två små söta grabbar som hade irrat sig upp till högstadie/gymnasievåningen i vår trevåningshus här på AISR. Dessa tu unga spolingar stod helt klart ut med sina ca 50cm kortare utseende och blinkande skor (very funky!), därtill hade också den ena en svart hellång (dvs inte så fasansfullt lång) cape. De letade efter gympaläraren Mr Brown som de ville gratta (hus gulligt är inte det?) Mr. Brown har inte något med vår våning att göra, men sötnosarna var alltjämt där och sökte. Och blev distraherade av andra spännande ting, såklart.

Hursom sökte vi till slut upp gympaläraren på hans kontor, i gympasalen, men då hade vi tappat bort ena grabben i morgonrunsingen av alla elever upp som forsar upp i trapphuset. Manfall - vad göra!? Dock hade jag en aning om vart vår lilla vän hade gått. Mycket riktigt stod han belåten i sin svarta cape och dök igenom sin väska, som hängde på lagom höjd, ca 1 m från golvet: Återförening slutförd. Väl nere i denna korridor, där pre-kindergartenbarnen hör hemma, hörde jag svenska. Tydligen går det en liten kille i pre-k 2 (alltså förskoleklass, år 2) med mamma från västkusten, vad jag kunde utröna. Lite längre bort hade vi även Bitte och hennes danska dotter. Oväntat och trevligt fynd i skolans korridorer. Berättar mer en annan dag om vad som sker på skolorna våra.

För övrigt kan On the Road rekomenderas. Blir sjukt lässugen, vill plöja massa quinty efterkrigslitteratur och komma in i den där 50-tals känslan. "Lite mer cut up, lite mer Kerouac" för att citera ämnet för min sista uppsats, Håkan Hellström. =)

Ha det gott, hälsar vi från ett grådimmigt R'dam (nu känner vi allt igen staden igen efter denna värmebölja och blå, klar himmel)

Slutligen: några nya holländska ord att sätta tänderna i:

Singel

1. Ensamstående

X. Kanal

2. Snigel

Drukk

1. Dryck

X. Kyss

2. Tryckeri

Dienst

1. Tjänst

X. Fönster

2. Raksträcka

Tot ziens

1. Syns igen

X. Alla för en

2. Stop, vänd om

I fredags var det skolavslutning på AISR med farvälsång och tårar - och hällregn. Många kramar blev det till många fina elver och härliga kollegor som kommer att finnas kvar länge i hjärtat. Det hela följdes av en trevlig fest för all personal på eftermiddagen. Känns märkligt att det nu är över, denna praktikperiod. Vad passa väl bättre än att sammanfattningsvis berätta mer om skolan Åsa jobbta på sedan slutet av mars.

American International School of Rotterdam är en liten privatskola som funnits i över 50 år. Den startades upp och var huvudsakligen tänkt för militärfamiljer som var placerade i R’dam. Nu är den militära ”insatsen” eller närvaron kraftigt reducerad i R’damområdet, mest kustbevakning kvar. Följaktligen lever skolan något av en tynande tillvaro, gällande de amerikanska familjerna. Dock anser jag som utomstående och ej deltagit i militärens glansdagar, skolan som en bra och balanserad blandning av amerikanska, holländska, brittiska, turkiska, ryska, icke-europeiska (mestadels japaner, koreaner, några brasilianer) elever. Kollegiet är också en salig blandning, något som jag tror gör det till en så trevlig och inbjudande arbetsplats. Jag är den enda svenske så vitt jag vet, men som sagt finns det lite andra skandinaviska elever. Har även en finsk kollega bland de andra från England, Skottland, Irland, Belgien, Frankrike, Sydafrika och såklart majoriteten från det stora landet i väst.

Skolan är ett trevåningshus och ligger ju som bekant en bit norr om stan (8.9 km för att vara exakt, från Erasmusbron räknat, dvs. ”sydstan”). Vidare är byggnaden inhägnad och skolgården delas med en internationell japansk skola. Det är ett så kallat non-smoking campus där alla besökare måste ”sign in and out” varje dag. Inklusive mig själv. Detta ändrades efter ca två veckor då jag i godan ro kom cyklandes till jobbet, parkerade på baksidan och visslande tog mi gupp till våning tre, via lärarmatrummet på vån 2. Sedan fick Jessica, min mentor, ett halvargt samtal från ”front desk” som undrade vem jag var (som om det skulle vara en hemlighet att jag gör praktik där) och att vissa regler faktiskt måste följas. De avslutade med ”we’ve got nothing on her” (som om jag var en spion … kanske skulle jag sprida hemska, socialistiska idéer – eller ve och fasa, än värre kommunistiskt propaganda – till de stackars amerikanska barnen). Hursomhelst, nu måste jag dagligen gå den lilla omvägen förbi receptionen och skriva mitt namn på en lista när jag kommer dit och när jag går hem. Sådant är livet på en skola som denna (läs amerikansk), något jag ändå rätt snabbt vande mig vid och trivdes med.

AISR må vara liten men det är sannerligen en skola med bredd: den inhyser barn från pre kindergarten, som de kallar det, jämförbart med förskola, ända upp till grade 12, dvs. slutåret, vår ring 3. Enligt amerikansk standard indelas det hela i:

Elementary school

Middle school

High School (inklusive IB-programmet som är två år).

För att ytterligare krångla till det kan elever välja att ta delar av IB, så kallat Certificate, eller ”bara” slutföra sina amerikanska Senior High School-år.

Tack vare denna praktikplats får jag en unik inblick i det amerikanska skolsystemet med High School Exam, staff appreciation luncheon (då engagerade föräldrar delaktiga i skolan fixar ett smörgåsbord till alla lärare), silverskedsmata elever (med extrauppgifter och mail hem till föräldrar, stundom veckoliga rapporter), High School prom mm. Har personligen blivit positivt överraskad över att undervisa så unga elever, har ju inte varit min inriktning eller önskan innan, men jag har trivts det. Mina yngsta elever har varit 7e klassare (som jag ju spenderade ca 2.5 dygns kvalitétstid med på fieldtrip, ni minns).

En udda grej är att vi i kollegiet inte får bära blå jeans. Strikt förbjudet enligt somliga, men reglerna hålls inte efter riktigt. Antar att det uppfattas som för arbetaraktigt eller bara för slappt. Märkligt!

Sammanfattningsvis har jag varit lite av en allt-i-allo på denna skola, förutom den andra halvan av The English Department har jag vaktat IB och High School-prov, deltagit i utbytes- och examenslunch, klassresa, prom, huspoet, skådis i kortfilm (där jag axlade den svårgreppbara rollen som lärare …!).

Adjö för denna gång, laddar inför Linus sista dagar på sitt jobb och sen: Sommarlov för fulla muggar!

Hoppas ni har det fint allesamman

God förmiddag,

Så har det också blivit dags för avslutning på Linus jobb, detta ackompanjerades av medhavd jordgubbstårta till stor glädje för de få samlade. För det är så att på denna arbetsplats är det stor samling kring vattenhålet om måndagarna: då är avdelningen fullsatt. För att sedan från tisdag och framåt mer likna öken. Med andra ord var vi ganska få som delade på tårtan, mumsigt.

Linus har lyckats med företaget att på sin avdelning, Healthcare Governance, införa eftermiddagsfika. Kollegorna har uttryckt intresse för detta och vissa har själva bidragit med kakor, medan de alla samstämmigt ljudar "fika" runt bordet.

Känns roligt och lärorikt att ha spenderat tre månader på Erasmus universitet som i år firade 30 år och uppleva en något annorlunda universitetskultur. Det märkligaste är kanske hur alla doktorer, proffesorer, doktorander mfl samlas kring lunchborden - inga matlådar att värma i microvågsugnar i sikte, nej här dukas det fram bröd med pålägg: en löneförmån på äkta holländskt vis. Det mest populära sammansättningen har vi lärt oss vara ett glas med fil till det smörgås med smör och "hagelslag", dvs chokladströssel. "Pindakaas", jordnötssmör, är också omåttligt populärt hos doktorerna. Märkligt för ett matlådefolk som vi.

På det hela taget har Linus tid på Instituut Beleid & Management Gezondheidszorg varit lyckad, fått mycket gjort och kunnat njuta av att se hela staden från hörnkontoret på 8e våningen med utsikt ända hem till oss. Vi är båda väldigt glada över den här utbytestiden - att den kunde bli av och av vi båda känner oss nöjda med våra respektive arbetsplatser.

Nu far vi iväg på en liten road trip med hyrbil i några dagar innan vi återvänder till Svea rike. Vi ska njuta av sommarlov tillsammans och längtar ut till landet efter 3 månader mitt i stan, kanske finns det chans att hitta några kullar någonstans (ska finnas i södra delarna enligt uppgift).

Glad Midsommar önskas er!

Så är vi åter hemkomna från en härlig femdagarstur. Den lilla hyrfiaten förde oss först nedåt kusten, nämligen Zeeland, där vi fick njuta av starka vindar och vackra strandvidder så långt ögat kunde nå. Därtill fanns det också kullar -- så nu är det bevisat: det existerar kullar i Nederländerna! Ironiskt nog, som vi nu sett på vår resa mången gång, är att kullarna finns/är konstuerade som vallar mot havet. Ty havet ligger ofta eller alltid högre än landet självt så därav behövs vallar för att hålla vattnet stången. Alltjämt märkligt land detta.

Har även ätit delikatessen strips med jordnötssås vid en blåsig rastplats i Zeeland med skygga, betande får intill och fiskmåsar som får kämpa hårt för föda. Om den befinner sig mot vindriktningen. Maken till blåshål får en leta efter.

Efter denna härliga, vinpinade landsända reste vi vidare mot Antwerpen där vi spenderade natten på ett mysigt och centralt B & B, och belgisk choklad till frukost var ju inte helt fel att starta nästa dag med. Belgien är indelat i Flandern, där det tuggas holländska, och strax under Bryssel tar Wallonia vid, där franska råder. Sålunda fick vi chans att förfina språkkunskaper i båda fallen. Det senare fick testas rejält när vi på kvällen (efter tur i pittoreska Brügge mm) landade i nordfranska Bray Dunes, alldeles vid kusten. I denna lilla halvsömniga kustort fick vi rum i en B & B-villa där det gästvänliga, pensionerade paret talade lika mycket engelska som vi japanska. Frukosten blev en utmaning där vi alla gäster, fem till antalet denna morgon, tillsammans med värden intog le petit dejuner ensemble - en français! Linus räddade oss bra med upputsad skolfranska, Åsa mumlade med om Frankrike-Spanienmatchen från gårdagen och slänge in lite rediga ord som fromage och croissant - c'est trés français. Vi stötte på patrull när vi ämnade svara på frågan vad svenskar äter till frukost, hur förklara gröt!?

Vidare gick färden genom ett regnigt Frankrike och Belgien med snurrande i Lille och Bryssel. På kvällen landade vi i mysiga Maastricht (som till vår stora förvåning var bra mycket mysigare och mycket mindre av en industriort än vi tänkt) i södra spetsen av Holland. Regionen Limburg sticker ned som ett ben mellan Belgien och Tyskland och har enligt en guideboks utsago därav tyskarnas ordningssinne kombinerat med Belgiens livsnjutarinställning. Vårt nattlogi var inget mindre än ett Botell, en båt som låg ankrad på floden Maas. Kul att se var floden som i Rotterdam har hunnit dela sig och då heter Niewe Maas, har sin källa. Just denna afton i Maastricht (söndag) var det fullt pådrag i staden, ty hemvändande tillika världskända violinisten André Rieu var på plats för en att de omåttligt populära, återkommande sommarkonserterna med sin Straussorkester. Något som vi var ovetande om innan med fick njuta av ändå, både på en uteservering på kvällen ett stenkast från torget där det hela skedde, samt till frukosten i kabyssen på båten där en DVD visades till gästernas stora förtjusning.

Efter Maastricht gick färden norråt, slingrandes in i Tyskland och vidare upp mot Hollands mittersta delar där det faktiskt finns en stor nationalpark med (vad vi tror är) orörd skog och (enligt skyltar) vilt skuttande hjortar/rådjur. Kunde knappt tro våra ögon efter tre månader i en mycket urban miljö. Härligt. Vidare for vi uppåt och över en konstgjord sjö, Ijsselmeer. Här på östra sidan har land dragits upp ur havet (vi har många teorier på hur detta exakt har gått till) och 1967 bildades så en ny stad i regionen Flevoland: Lelystad. Staden ligger ca 5 meter under vattenytan, ungefär som rikssnittet. Från denna nybyggda stad (som det visade sig att Åsa varit i krokarna förut, på klassresa för att se skeppet Batavia) tog vi den ett par mil långa vägen, rätt ut i sjön (!), och över till andra sidan -- till den lilla havsorten Enkhuizen med betydligt äldre anor. Således spenderade vi vår sista natt här på ett hotell inrymt i en vacker stadsvilla med underbar trädgård och frukost i vinterträdgården. Ännu en mysig stad med andra ord, som omgärdas av vallar mot havet.

Pittoreska Haarlem och små stopp längs vägen, för att vandra upp för kullarna och njuta av vidsträckt strand (Aussiekänsla på sina ställen) och blåst, hanns också med innan vi återkom till R'dam. På det hela taget en lyckad tur.

Nu står packning på agendan, måste vara ute ut lägenheten kl 10.00 på lördag. Känns märkligt att vara i det här gränslandet, försöker njuta av de sista dagarna här. Tack för era fina hälsningar, snart ses vi på svensk mark =)