Alcatraz

Hej!

I dag har varit en spännande dag som vi har sett fram emot alla fyra.

Något jag glömde berätta i går var att det i dag söndag den 17/6 i USA är Fathers day d v s Fars dag. Så fuskigt att Jocke får två egna dagar i år. Vi fixade en liten men uppskattad present från köksaffären som jag berättade om i går.

Vi började dagen med frukost på en diner som heter Loris. Allt går i 50-talsstil och personalen var lika trevlig som maten var god. Lollo och jag körde repris från i går; apelsinjuice, fruktsallad och bagel m färskost. Mmmmm.....

I dag behövde vi transportera oss upp till Fischermans Warf och Pier 33 varifrån båtarna till Alcatraz avgår. För att komma dit hade vi planerat att åka cablecars d v s de berömda spårvagnarna. Ändhållplatsen, vilket vad vi förstått är det säkraste stället att hoppa på vid om man överhuvudtaget ska få åka med. Det var en lång lång kö i dag och till slut började tålamodet sjunka. Vi hade tur och kom med, fick dock sitta inne i kupén.

Turen gick över berg och dalar, bokstavligen alltså. Själva spårvagnen dras upp för backarna på samma sätt som Lisebergsbanan. Det var en upplevelse med många underbara vyer. Så häftigt när vi närmade oss Fischermans Warf som är en helt annan typ av stadsdel än vi bor i nu.Mer likt ett medelhavsland med "sommarbutiker" och mycket liv och rörelse. Vi gick utmed kajen och hittade en servering där vi köpte fish & chips och shrimp & chips. Gott att ha något i magen inför eftermiddagens upplevelse.

Vi gick vidare mot Pier 33 och kajen där Alcatraz-båtarna lägger till. Ju närmare havet vi kom desto disigare och blåsigare blev det. Väl ute på Alcatraz så var det ingen sol alls. Även Golden Gate-bron som man ser från ön syntes knappt för diset.

Vi gick en auido tour vilket innebär att man med hörlurar och en liten dosa där man kan ändra volymen och pausa i sin egen takt går en guidad tur genom hela fängelset. Här snackar vi hörförståelse! Fungerade mycket bra och var som sagt skönt att få gå i sin egen takt. Dessutom mycket tyst runt omkring vilket också var skönt. Kändes mäktigt att titta in i cellerna och få sig berättat hur det egentligen var där, hur kök och matsal såg ut, var biblioteket legat etc. Tillåtet att fotografera vilket Jocke gjorde mycket. Ett minne för livet.Efter en rejäl runda i souvenirbutiken hann vi med båten som vi ville tillbaka till Pier 33.

Nu var det molnigt och betydligt mer blåsigt även i San Francisco. Kombinationen av för tunna kläder och solen som tagit mer än man kan tänka sig i dag så frös jag som en gris.

För att komma med kabelspårvagnen tillbaka till Union Square fick vi än en gång i dag köa tillsammans med många andra. Denna gången hade vi mer tur och fick sitta "ute" och Ludde fick "hänga utanför" vagnen. Riktigt cool kille. Tidvis en orolig mamma då backarna lutade rejält nedåt.

Innan vi återvände till hotellrummet ville Lollo visa oss en "liten" Forever 21-butik. "Bara" fyra våningar. Vilket paradis!!! De hade t o m killkläder numera. Det blev shopping för både Lollo och Ludde.

Tillbaka på hotellrummet där vi tog det lugnt en stund. Jag förstod varför jag frusit tidigare. Hade rejäl solfrossa. Solen hade tagit rejält även i dag.Fick faktiskt användning av min jacka när vi skulle ut och äta.

Tack kära familj för en händelserik dag. Nu ska det bli skönt att krypa ner i sängen och sova, känns inte långt borta. Har med Jockes hjälp lyckats ladda ner några foton (vad jag förstår har jag även kunnat koppla dem till tidigare texter så glöm inte att kolla tillbaka).

I morgon är en lite småspännande dag också. Vi ska hämta ut hyrbilen på eftermiddagen och köra en utflykt norrut till Muir Woods (=jätteträden) och vindistrikten innan vi på tisdag förmiddag planerar att lämna San Francisco för denna gången och ta oss vidare på vår roadtrip.

Ha det riktigt bra alla. Hasse, hoppas Kim & Alva sköter sig. Krama dem från mig (: Givetvis hoppas vi att alla våra älskade släkt, jobbarkompisar och vänner, ja alla vi känner, mår bra för det gör verkligen vi. Vi är mitt i en dröm!!!

KramIssi