Logga in:
TheGlobalCycling 171...
Redaktionen bloggar
Translate website
OBS! Den 25:e augusti 2019 stänger minTur.se. Vänligen spara ditt material innan dess. Vid frågor eller om du är intresserad av att ta över sajten, vänligen mejla magnusson@mintur.se.

Ut ur Teheran

Vaknar av ont i armen men annars OK. Dricker kaffe och äter en macka sen iväg mot Semnan som jag hittar riktning mot ganska fort.

Vägen är rak, platt, torr och ökenliknande och värmen mördande. I Mamazand ett stopp för te macka och fetaost.

Småbyarna avlöser varandra och i en av dem Eyanekey stannar jag vid en fontän och beger mig mot några affärer eller butiker och går in i mellan två av dem där jag ser ett tvättställ.

Tar av mig på överkroppen och tvättar mig så gott det går. Tröjan får också en omgång av vattnet och den orangefärgade tvålen.

En ung kille kommer fram och ber mig stiga in i rummet som finns intill och pekar sen på airconditionsaggregatet som hänger i taket.

Kylan som den sprider är mer än ljuvlig. Här inne sitter och ligger fem sex personer, en del av dem röker vattenpipa och de ber mig sätta mig nr på soffan.

Den unga killen bjuder mig på en iskall läsk och sen är kommunikationen igång. Efter cirka 40 minuter tackar jag för mig och drar vidare.

Jag glömde att säga att det blev ett antal Selfies.

Vägen fortfarande platt och ökenliknande, bergen omkring mig är majestätiska och vackera.

Vid en bergsskärning får jag se hur bergen har formats likt veckande ryggar som går vertikalt nedför. Helt magiskt och även lite trolskt.

När jag kommer till Garmsar där Jag tänkt handla för ikväll blir jag stoppad av en privat polis som vill ser mitt Visa och pass.

Frågar sen var jag bor på för hotell men jag svarar

-Not in this town.

-Going for Semnan.

Han ber mig att ta mig ut ur stan av någon anledning vilket jag också gör och han följer efter mig i sin bil. Trots polisen uppmaning stannar jag för att handla och han vevar ner sidorutan på passagerare sidan och säger på Iran-engelsk brytning som ibland är väldigt svår att förstå…

-Go for Semnan

Efter proviantering drar jag ut vur denna polisbevakade stad och om bara värmen avtog så skulle det kännas bättre

Tjugofem km senare ser jag tre stora lastbilar stående vid en parkeringsficka alldeles intill en konstgjord cementgjuten och V-formad kanal, de badar!!!

Kan inte låta bli att stanna och göra likadant. Tar av mig kläderna utom cykelbyxorna och hoppar i det starkt strömmande vattnet. Vilken härlig känsla, ligger i säker en kvart. Sen upp och givetvis Selfies.

Medan jag klär på mig kommer polisen och det blir Visa koll igen. Allt OK.

Sen iväg mot nästa mål som blir Aradan som jag når vid fyra tiden. Cyklar in den lilla stan och stoppar en MP fö info om ett historiskt monument jag sett skylten av.

Måste ju även vara lite kultursökande också.

Han tar sin MC och ber mig följa med honom ut ur stan cirka 5 km till ett klippliknade berg med massor av grottor

Påminner om de vulkaniska tuppstensformade och egendomliga bergskulpturer om finns i Kappadokien, Turkiet. Så här bodde folk i Iran förr

MP killen som för övrigt heter Omid Nato får ett samtal från sin syster medan vi traskar runt monumentet och hon vill prata med mig och hon säger att han vill bjuda mig på mat

Jag tackar JA och sen tar han mig till en liten bar med ”sitt och ligg bord” och han beställer in ris och kyckling till oss båda. Det smakar både gott och sitter skönt i kistan

Innan vi skiljs så handlar han lite frukt och godis åt mig och föreslår sedan en campingplats som är säker

Den ligger precis vid infarten till höger om en rondell och det är en typisk park som oftast finns i sådana här städer. Gröna ytor och en del med små kabiner.

En liten väg eller gågata går rakt igenom och på varje sida klotformade lampor med ljus som skiftar från ljusblått till mörkt rött

Givetvis finns också här en ståtlig moské som vid den här iden är upplyst.

Får upp tältet fort och även besök lika fort. Selfies, Selfies och mera Selfies.

Området är populärt. Iranier överallt på sina filtar och äter. En del är par andra hela familjer inklusive farmor, mormor.

Några ungdomar visar sitt intresse för mig och jag har svårt att bli av med dem. Låtsas att gå in i tältet för att sova men de sitter kvar där ute en bra stund.

Lite senare på kvällen smyger jag mig upp till själva parkingången där det finns ett antal små butiker som säljer, godis, glas, chips, frukt o.s.v för vid den av dem står den stor aluminium vattenkokare för te och jag har mitt glas och Nescafé med mig så det är bara att fylla på och få sig lite av livets goda.

Sitter vid sidan om och dricker mitt kaffe och studerar iranierna som går fram och tillbaka. En del av kvinnorna är modernt klädda andra går i svarta dräkter som täcker det mesta, fast ytterst får Nijab bara en sjal över huvudet.

En annan sak jag märkt är att väldigt många män har skor som liknar sandaler eller lofers, bara ett fåtal har heltäckta skor.

Medan jag sitter där och funderar över livets vedermödor och varifrån jag kommer så har jag snart några av barnen runt mig igen och vart jag än går kommer de efter.

Somnar ganska fort efter några kapitel av Mankells Handen.

Dagen efter startar jag klockan halv åtta och värmen är redan påtaglig och redan vid tio tiden har jag nog druckit tre liter vatten och jag tar varje tillfälle i akt att hitta platsar före vattenpåfyllning.

Vid ett sådan, mitt i ett ökenlandskap ser jag nått som liknar en fabrik eller dyl. och cyklar in mot en vaktkur. Två hundar gör sig gällande men är inte påflugna. En man med stor vit sjal ner mot nacken kommer emot mig och jag visar mina flaskor och pekar mot munnen.

Han ber mig följa in i vaktkuren och hämtar iskall kanna med vatten och ett fat med frukt.

Jag kan ej persiska och han ej engelska men vi försöker ändå kommunicera. Efter en halvtimme iväg mot Semnan som är mitt slutmål för idag, har kanske 55 km kvar.

Vi en liten bar för långtradare blir det ett nytt stopp. Måste bara få skugga för tempen är över fyrtio grader.

Här sitter och ligger redan fyra långtradarchaffisar vid ett av fyra bord som står efter väggen i skuggan. Genast blir frågan.

-How are you.

-Where do you come from?

-Where do you go?

Tre av dem är iranier, en från Turkiet och vi snackar lite om min cykeltur och jag visar några kort från Ö-vik.

Medan jag sitter där kommer en cyklist med Ortlib väskor och jag känner igen killen från UZB konsulatet i Teheran.

Han sätter sig bredvid mig och presenterar sig som Lars från Dresden och har samma mål som jag för kvällen så vi bestämmer att göra sällskap.

Efter lite uppfriskade kall fruktläsk och en halv vattenmelon drar vi vidare. Landskapet är fortfarande öken liknade och tråkigt och värmen verkar aldrig vika ner sig.

Lars har ingen plan var han skall tälta men jag förslår en av många parker och han tar fram en kartmodell som jag inte har eller sett. Den är väldigt detaljrik och vi ser två stora gröna ytor.

Bestämmer oss för den större och när vi kommer fram är det redan fullt med folk som sitter och umgås. Området är också nån sorts lekplats för barn, här finns en vattenpark, några snurrande karuseller.

Lite i bakgrunden från den värsta folksamlingen slår vi upp vårt tält och vi blir givetvis föremål för nyfikna ögon. Vi äter lite mat och snackar om morgondagen.

Medan vi äter diskuterar vi morgondagens rutt. Vi har två val att cykla, en söderut som är lättcyklat med väldigt varm och en norrut upp emot bergen som är lite tuffare!!!! men mindre varm och även väldigt mycket vackrare. Tillslut väljer vi den norra och bergigare turen.

Somnar till två kapitel av Handen eller 20 minuter. Har ställt in ljudboksappen att stänga av efter just tjugo minuter.


Warning: file_get_contents(http://adaphant.com/?k=byxwarLBAQPPhhBt&url=http%3A%2F%2Fwww.mintur.se%2Fresdagbok%2F8977%2Ftext%3Fid%3D62521&a=35.175.191.150&ua=CCBot%2F2.0%20%28https%3A%2F%2Fcommoncrawl.org%2Ffaq%2F%29) [function.file-get-contents]: failed to open stream: HTTP request failed! in /home/m/mintur/www/functions/commonFunctions.php on line 59

Skriv en kommentar till texten här!

Ditt namn
Upprepa pinkoden
Kontrollnummer