Logga in:
TheGlobalCycling 171...
Redaktionen bloggar
Translate website
OBS! Den 25:e augusti 2019 stänger minTur.se. Vänligen spara ditt material innan dess. Vid frågor eller om du är intresserad av att ta över sajten, vänligen mejla magnusson@mintur.se.

130 km motvind och SWAT poliser bjuder på käk

4 augusti

Redan i går kväll efter stoppet i Ao Yiyayi Lakexiang hade det börjat blåsa och himmlen var alldeles grå. Även under naten hade det blåst men under morgon timmarna verkde det som allt hade lugnat ner sig.

Att tälta i sand är ingen höjdpunkt och i synnerhet om det blåser. Sanden här är blandad med jord och väldigt lätt och ryker in överallt.

Till och med huden känns narig av sanden och dragkjedjorna mår heller inte bra.

Strax för kvart äver åtta styr jag cyklen bland sanddynorna upp på väg G315 och startar dagens etapp mot Qiemo eller Cherchen som den oclså heter och som ligger cirka 130 km österut.

Luften är sval och det gillar jag men himmlen är helt ljustgråmulen men solen försöker tränga genom vilket jag hoppas den inte lyckas med.

Första km känns bra, 20-21 km/h kan jag hålla utan att förta mig och med denna fart är jag i Qiemo vid tre halv fyra tiden.

Det roliga tog slut ganska fort och motvinden tog över, först 18-19 km/h, sen 15-17 och tillslut har jag ibland svårt att hålla mer än 13-14 km/h.

Långtradarna som jag möter gör inte ansträngningen lättare för de drar med sig vinden så jag får hålla i styret med båda händerna krampaktigt.

Känns ibland outhärdligt att inget se annat än sanddynor blandad med någon sorts gräs och små buskar.

Inte ett boningshus, bara gamla byggnder som har övergivits och de är inte heller många. Får hålla mig till godo med de blå skyltarna med vit text som informerar nått jag inte begriper.

Det varnas för att somna vid ratten, att inte dricka medan man kör och att inte tända eld, denna information fattar jag då de har stora skyltar med pictogram som jag kan tolka.

Enligt min karta, den analoga, skall det finna två små byar där man eventuellt kan få sig en bit mat men inget av deta verkar stämma.

Tillslut efter 67 km kommer jag till en poliskontroll men det är allt.

Samma procedur som tidigare med mitt pass, ett antal SWAT poliser skall bläddra fram och tillbaka och till slut säger jag....

- Be careful with my passport, I do not want to have loose pages.

De begriper inte ett smack och dessutom kan de inte läsa vad som står i passet.

Tillslut tar de kopior av pass och visum och fotar dessutom utav det i deras mobiler tíllsammans med mitt anikte.

Jag frågar var närmaste matställe finns och får ett var att det är Qiemo, 65 km bort!!!

De ser på att jag blir frustrerad och en av poliserna räcker fram mobilen och översättnings appen där det står...

- Is instand nudels food?

Tänker till för en sekund och sen svarar jag JA.

Två minuter senare har de tillagat en nudelsoppa som de kommer med i en platburk och två kokta ägg.

De hämtar en stol åt mig och en pall som bord, man blir både förvånad och glad över deras generositet.

Medan jag äter är de intresserad av cykeln som står jämte och även av ”lill kenta” och tar iden och skrattar. SWAT poliser, då tänker jag på amerikanska polisfilmer där de framställs som tuffa och hårda.

Det finns hopp om mänskligheten, alla är vi nog mjuka inuti även om vissa bär vapen med bajonett, skyddsväst och har texten SWAT på bröstet.

Innan jag lämnar poliskontrollen får jag en bild med var jag skall ta in på för hotell i Qiemo,

Sen 65 km tung, nästan outhärdligt cykling mot Qiemo i motvinden som tilltar hela tiden.

Varje besnsinmack har denna form av säkerhet. Ingen kommer in bara så där. En vakt öppnar avspärrningen genom att skjuta den åt sidan

Givetvis kommer jag fram till slut men sista milen var jobbig och ännu en poliskontroll måste jag passera innan jag fick cykla in i stan.

Av en officer får jag en lokal stads karta och på baksidan står det att Yo Do hotel tar emot utlänningar!!

Alla hotel och gästhus har inte den möjligheten!!

Några små grabbar som lärt sig några tuffa fraser på engelska säger...

- I know where it is, here we go

Ochs å drar de med mig mot hotellet dsom ligger på vänster sida av genomfartsleden 3 km framför.

Det är ett stort pampigt hoterll med en ännu pampigare entrehall. Får ett dubbelrum för 80 Yuan i ett annex vid sidan om. Vakten följer med och visar var rum 3109 ligger.

Ser ganska fräscht ut med två sängar, en stor platt TV och ett badrum med badkar som ser slitet ut.

Cykeln får jag ställa invid trapen upp till övervåningen. Tar en dusch i badkaret och blir inte förvånad över all sand som samlas på badkarsbotten. Måste vara ett hekto!!

Maten intar jag i hotellets huvudbyggnad och personalen frågar om det är OK om de väljer meny åt mig då den de menylista dse räcker fram bara har kinesisk text och inte medger bildvisning.

Jag svarar ....

- Of Course, it's OK

Maten kommer fram i två stora tallrikar, den ena med kokta grönsaker, den andra med kött, lök och kryddstarka grönsaker, sen en skål med ris.

Säga vad man vill om Kina men maten är både god, för att inte säga utsökt och nyttig.

Om jag är trött i bena, opåverkad är de inte, mest är det nog huvudet som har slitit idag.

Stannar i Qiemi i två nätter

Vi hörs senare

Dagens distans: 128,4 km

Maxfart: 25,7 km/h

Medelfart: 15,4 km/h

Färdtid: 08:30 t.m

Total tid: 11:00 t.m

Skriv en kommentar till texten här!

Ditt namn
Upprepa pinkoden
Kontrollnummer