Logga in:
TheGlobalCycling 171...
Redaktionen bloggar
Translate website
OBS! Den 25:e augusti 2019 stänger minTur.se. Vänligen spara ditt material innan dess. Vid frågor eller om du är intresserad av att ta över sajten, vänligen mejla magnusson@mintur.se.

Ändring av rutt, klippristningar och inhägnad Panda

31 augusti

Jag hade ställt väckaren tidigt för jag hade planerat in att titta på en av många klippristningar som finns i området kring Dazu.

Den närmaste Shizhuanshan ligger bara drygt 2 mil sydväst så den passar bra i min ruttplanering. Det finns tack och lov gott om skyltar i brunt och vitt som berättar hur jag skall ta mig dit. Inträdet kostar 100 RMB eller Yuan.

Det är inte mycket folk här och det märks på personalen och servicefolket, en del av dem sitter i skuggan och halvsover.

Klippristningarna är otroligt gamlauppfördes från 800-talet under slutet avTangdynastintill 1200-talet underSongdynastin.

Totalt i hela området kring Dazu finns mer än 50 000 skulpturer och 100 000 inristade ord!!

Imponerande konstverk med tanke på vilka hjälpmedel de hade på den tiden att åstadkomma sådant här

Jag blir här i drygt en och en halv timme innan jag fortsätter sydväst mot Luzhou.

Efter drygt några få km svänger jag av från 309 an och cyklar genom små vackra byar med odlingar, vattendamnar och bambuskogar.

Vägen är små kuperad men det finns en och annan kort intensiv brant backe där jag måste använda lättaste växeln, man kan säga att jag nu är på guppiupptäcksfärd genom jordbrukslandskapet

Vägen är helt obeskrivligt vacker och jag tror i min enfald och med mitt miljötänkande att folk mår bra att bo så här under förutsättning de kan försörja, sig givetvis.

Så här såg vägen ut stora delar till Longshizhen

Byn jag just nu befinner mig i heter Xiaoja Caofang och jag blir huvudattraktion när jag hoppar av cykeln för lite vila. Alla vill prata och kommentera.

En av männen kommer fram och frågar om jag är intresserad av att se på pandor, han ställer frågan med några inlärda fraser på engelska och med hjälp av sin översättnings App

- Yes Of course säger jag nyfiket.

Han ber mig följa med honom och det är bara några km från vägen jag nu cyklat efter. Han hoppar in i sin vita stadsjeep och kör sakta framför mig. Efter nån km svänger vi av åt höger och en skylt med nån text och en pandabild säger mig att det här är på riktigt. Vägen är smal, går knappast att mötas bil och cykel och dessutom både backig och guppig.

Efter någon halvtimme är vi framme vid en byggnad som verkar tillhöra staten för det finns bilder på president Xi Jinping och några medarbetare.

Han säger på mer knackig engelska att detta är en inhägnad och att de tre pandor som finns här har tidigare varit husdjur och fångna. De kommer aldrig att släppas fri för de skulle inte klara sig.

Området är inhägnad av staket med röd tunn maskad duk och jag får inte gå in utan kika över duken som inte är högre än cirka 150 cm

Jag fåt bara syn på en av dem och det lär visst vara en hanne. Om vill jag även se de andra vill han ha 150 RBM eller Yuan.

Det är ett stort djur och ser väldigt snälla ut, nästan kramgoa. Den här jag såg var ungefär 1,5 meter hög.

Jag blir lite misstänksam för det finns inget pris någonstans eller annan info, så jag säger att det räcker med att jag sett en av dem.

Ärligt talat tror jag den här mannen inget har att göra med pandorna utan försöker tjäna lite pengar på mig. In i själva området verkar det vara låst och de byggnader som finns verkar inte vara befolkad för tillfället.

Jag tackar för besöket och mannen verkar besvärad när jag cyklar iväg. När jag är tillbaka på min ruttväg tar jag höger.

Vägen fortsätter upp och ner vänster och höger och omgivningarna är obeskrivligt vackra, men det går inte fort.

Möter en man som vallar massor av gäss som verkar vara otroligt rädda för mig för helt plötsligt så drar de iväg utför slänten ner mot ett område med gyttja och vatten till mannens stora förtret

Longshizhen är ett litet större samhälle och här blir det sen lunch, klockan är strax över 13 så det är dags för lite pasta

Mitt i stan eller samhället hittar jag en bar som vid denna tidpunkt är tom på gäster, bara ägarinna och en ung kille är i baren.

Beställer en öl och en skål med pasta, lite kryddig grönsak och sky. Portionen tror jag skulle räcka till två personer i normala fall.

Intill mig sitter den unga killen, kanske 16 -17 år och han säger efter att han frågat ut mig lite info och säger på lätt engelska...

- I paid for you.

Undrar hur många ungdomar hemma i Ö-vil som skulle gjort detta?

Regnet jag fick i går eftermiddag och som sänkte temperaturen med 5, 6 grader skulle jag vilja ha tillbaka, för nu har vädret återgått till olidlig värme i kombination med fuktig luft.

Efter maten drar jag vidare och känner att jag är sliten både fysiskt men mest mentalt. Värmen är min värsta antagonist.

Efter fem sex km stannar jag till vid en ensam gård efter vägen där jag ser att det finns skugga.

Dörren är öppen till någon sorts form av farstu och det står rostfria matskålar framme så jag tror att det är en liten lokal bar.

Jag ser också ett bord och två, tre stolar. Ropar och hör en hund som skäller och sen kommer en kvinna i dryga sextio fram och jag gestikulerar att jag är trött och svettig och pekar på stolen.

Jag får sätta mig och snart kommer också hennes man som börjar prata med mig på kinesiska

Det dröjer inte länge förrän flera bybor kommer och skall se vem jag är.

Jag sitter här och pustar ut i dryga halvtimmen medan mannen och de andra byboran försöker kommunicera med mig.

När jag känner att jag återfått lite krafter hoppar på cykeln och fortsätter. Efter knappt en mil får jag sladdrigt bakhjul och inser att det är punka igen.

Det är inget stort hål så jag kan ta mig till närmsta by där jag hittar en plats utanför ett hus som får bli min punkalagningsplats.

Hålet som jag kan lokalisera genom att det finns en hink med vatten intill väggen och under en slang från en air-conditions anläggning är inte stor, bara en luftbubbla varannan sekund men precis i skarven och de är svåra att få tät.

Jag lagar hålet och det verkar hålla och sen iväg. Vägen är fortfarande backig, smal, krokig men också vacker. För varje liten backe blir benen segare och segare.

Fem sex km senare märker jag på nytt att bakhjulet sladdar och inser att det inte höll eller så är det ett nytt hål.

Själv är jag nu efter alla korta intensiva backar och värmen ganska utpumpad och trött och orkar inte plocka av alla väskor och börja en ny lagning. Har tyvärr ingen reservslang kvar.

Till Rongchang är det knappt 20 km så det blir att gå och styra cykeln. Jag har nu lämnat den mindre vägen S 310 och är på en liten större väg som trafikeras filtigt av stora lastbilar som kör grus och sand.

Medan jag nu styr cykeln så bestämmer jag att jag stannar i Rongchang för att vila upp mig, känner mig helt utpumpad, benen känns sega och trötta.

Rongchang är befolkningsmässigt liten för at vara en stad på den här nivån, bara drygt 660 tusen men stora skyskrapor finns det gott om.

Kommer fram till nåt centra vid halv sju tiden och får hjälp av en rökande kille som guidar mig till ett hotell som visst tar emot utlänningar.

Hotellet är pampigt och lobby personalen kan lite engelska så incheckningen går fort, bara tio, femton minuter.

Cykeln tar en säkerhetskille hand om och väskorna hämtas av två andra med en vagn och sen får jag hjälp med allt upp till 16 onde våningen om rum 1606.

När jag slår på TV ser jag följande på startsidan

Dagens Distans: 52, 6 km

Max fart: 42,6 km/h

Medel fart: 11,1 km/h

Färdtid: 5.11 t.m

Toltal tid: 11.46 t.m

Natti Natti

//P-G

Skriv en kommentar till texten här!

Ditt namn
Upprepa pinkoden
Kontrollnummer

Kristin 1/9-18

Kul att ringde från badkaret! Känns bra att höra att allt är ok.