Logga in:
TheGlobalCycling 171...
Redaktionen bloggar
Translate website
OBS! Den 25:e augusti 2019 stänger minTur.se. Vänligen spara ditt material innan dess. Vid frågor eller om du är intresserad av att ta över sajten, vänligen mejla magnusson@mintur.se.

Första bergspasset, återseendet av Philip och Beata in Da Na

6/10

Stannade bara en natt i Hue och satt på cykeln klockan 8 med riktning efter kusten mot Da Nang. Vägen AH1 eller Asia Highway har bra standard och landskapet är platt men många mysiga små fiskebyar cyklar jag genom. Vädret är varmt men inte galet hett, 30-32 grader men fuktigheten gör att det ändå känns väldigt varmt.

Strax efter halv elva efter cirka 50 km stannar jag vid en vägbar för en enkel lunch, en påse nudlelsoppa med tre ägg. Härifrån har jag cirka 60 km till Da Nang och nu skyltarna stämmer!!

När jag kommer till en av många små fiskebyar, Langt Co som ligger alldeles vid havet på en landtunga börjar den den första stora utmaningen i Vietnam. Att ta sig över Hải Vân Passet som går genom Annamitiska bergskedjan. ’

Härifrån har jag nu 40 km kvar till Da Nang och beroende på hur brant och lång passet är borde jag vara i framme vid 16 tiden.

Stigningen börjar på en gång och vägen är slingrig och smal.

Tidigare har det varit gott om olyckor efter denna väg så det finns nu en nybyggd tunnel men den får jag ju givetvis inte cykla genom trots att jag försökte men en trafikkontrollvakt stoppade mig med en handrörelse som var tydlig.

Passet kallas också för ”ocean cloud pass” då dimmorna från havet ibland gör att sikten är begränsad.

Skyltar talar hela tiden om hur brant det är och trafiken är trots tunneln ganska livlig men mestadels motorcyklar och bilar.

Utsikten ner mot havet är bedårande med diset gör att det är svårt att urskilja alla detaljer. Efter cirka 14 km trampande och svettande igenom flera hårpinne-kurvor i två timmar når du Hai Van Pass-toppen. Benen är som telefonstolpar och inte mycket till kraft finns kvar. Hai Van passet bildar en tydlig gräns mellan Nord och Syd Vietnam, och det är inte heller svårt att förstå att detta pass var strategiskt både för fransmännen och även senare sydvietnameserna och amerikanerna. Dessutom finns gamla befästningar kvar sedan den tiden som bevisar detta.

Platsen är tydligen populär för här står många turistbussar och bilar och massvis av människor vimlar omkring bland försäljningsstånden och några barer och försäljarna är på hugget, nästan jobbiga ocvh inte är det billigt heller

Stannar till någon halvtimme men blir bara stressad av allt vimmel. Sen skall jag nu ta mig utför passet och vägskylten säger att det är 26 km till Da Nang.

Jag märker ganska snabbt att mina bromsar på nytt börjar ge sig så jag får ta det VÄLDIGT, VÄLDIGT LUGNT.

Efter några km måste jag trots att jag tar det ”slowly” stanna för att se om jag kan optimera bromsarna. Jag lyckas ”så där” men inte tillräckligt. Två km senare får jag dessutom punka igen så det blir att ta av packningen och vända cykeln upp och ner och byta slang.

Efter ytterligare någon km är nästan bromsarna slut och det skriker oroväckande när jag nyper åt bromshantagen. Måste leta upp en seriös cykelhandlare och reparatör i morgon.

Inget händer och sista 18-20 km är platt men nu är jag i rusningstrafiken och det gäller att hålla fokus runt om.

Minsta lilla tvekan från mig blir till en incident så det gäller att visa att man är bestämd.

För varje minut som går ökar antalet scootrar med 100 tals, ja till och med tusentals och jag är förvånad att det inte händer olyckor för ofta är det mer än kaos i korsningarna och speciellt där det inte är trafiksignaler.

Strax efter fem är jag inne i Da Nag och gatorna är knökfulla av fordon och scootrar. Jag stannar till vid en korsning där en Cafebar ligger.

Behöver nått stärkande och kaffe skulle passa bra just nu och dessutom vill jag ha WiFi.

Kaffet jag får för 29 000 Vnd är inget vanligt kaffe om man nu inte är i Vietnam. En stor bägare och ett sugrör och kaffet är kallt och bägaren fylld med is. Det piggar upp lika fullt och är också på samma gång läskande.

Jag letar nu fram Dragon Bridge som går över Hàn River och att hitta den är inga problem. För den syns, speciellt nu när skymningen har tagit över.

Dragon Bridge är den längsta bron i Vietnam och liknar en gyllene drake. Den har också ljus, eld och vattenarrangemang och ljuset varierar från blått, gult, grönt och nyanser där i mellan.

Har man en gång sett och cyklat över bron kommer man aldrig att glömma upplevelsen. Helt makalöst tjusig och spännande.

Bron är 666 meter lång och togs i bruk 2012 och är sexfilig. På andra sidan svänger jag höger och cyklar under bron efter flodstranden mot ett hotel som ser lagom dyrt ut. Dangs Hotel står det på en ljusskylt på taket.

Runt hotellet massor av försäljningsstånd så det är lite trångt att ta sig fram men 15 minuter senare har jag ett rum med utsikt över Hàn River och Dragon Bridge som nu badar i ljus och färg.

Får också meddelande från Philip och Beata som tydligen de också har ett hotell på samma sida som jag och det blir bestämt att de hämtar upp mig utanför mitt hotell 20.45 för se ljusshowen på bron som tydligen är varje lördag och söndag och sen en liten pubrunda.

Philip och Beta har varit I Da Nang sedan drygt en vecka så de har haft tid att utforska närmaste omgivningen var det finns för bra ställen att skölja ner vägdammet med.

Dagens distans: 104,8 km

Medelfart: 15,2 km/h Maxfart: 37,1 km/hFärdtid: 06.52 t.m. Totaltid: 09.25 t.m.Medeltemp: 35,5 C Max temp: 50 C Min temp: 30 C

Vi hörs och syns

// P-G

The Global Cyclist

Skriv en kommentar till texten här!

Ditt namn
Upprepa pinkoden
Kontrollnummer