Logga in:
TheGlobalCycling 171...
Redaktionen bloggar
Translate website
OBS! Den 25:e augusti 2019 stänger minTur.se. Vänligen spara ditt material innan dess. Vid frågor eller om du är intresserad av att ta över sajten, vänligen mejla magnusson@mintur.se.

Ännu mera backar – På Borneo har de gjort

4/3

Har sovit gott och vaknar till solen och innan larmet ljuder. Packar ner allt ganska fort och tar några steg bort mot vägfiket.

Det enda de har att erbjuda i matväg är några bullar som jag köper och kaffe. Sen bär det iväg strax före 08.00 och en liten utförsbacke blir starten men sen kommer backarna.

Räknar under ett tag att det är en backe uppför för varje km och en utför också: Utav omgivning gen ser man egentligen inte mycket, det är bara täta partier av träd och buskar, brist på grönska är det absolut inte.

Någonting som förbryllar mig är att jag ser nästan inga fåglar och här sällan också fågelkvitter.

Det är då inga problem att skaffa vatten för små vägbutiker finns nästan i varje hus efter vägen och det är ju positivt för man slipper då ha så mycket kg vattenväskorna.

När jag tillslut efter ”100 backar” kommer till en vägkrog och butik och så många gånger tidigare på toppen av en sluttning är jag fullständigt slut. Kunyil, Meliau heter visst platsen

Det uppmärksammar ägaren och efter en del språkförbistringar erbjuder han mig att skjutsa mig till Bengaras några tiotal km bort. Efter övervägande tackar jag för erbjudandet ocvh han hämtar sin Jeep och vi lastar in cykeln baktill.

När vi kommer fram till samhället stannar vi mitt i byn efter den enda gatan som finns. Ett fik och en bar tvärs över vägen blir bra ställa att äta lunch på lunch.

Efter lunchern besöker jag en Oppo butik, ungefär som butik i Sverige där man kan köpa mobilprylar och simkort. Jag ber att få ett kort som medger Internet och har tar gram ett simkort för 3,5 Gb och monterar det i min mobile en av två simkortsplatse. Sen säger han…

- No Internet here, but in Nanga Tayap it will works

Killen verkar seriös så jag tror honom trots att jag ser två stora mobilmaster bara 500 hundra meter bort.

Medan jag sitter och småpratar med honom så gott det går kommer en annan kille fram och han är mera pratför.

Han kan lite mera engelska och verkar väldigt social. Vår diskussion handlar allt om min cykling, Kina, varifrån jag kommer och skall och om palmoljeodlingarna och så kommer vi in på fotboll och han vet precis vem Zlatan är

Sen säger jag lite på skämt…

- No Beer to buy in Bengaras

Han skrattar och säger…

-Do you want a beer?

-Yes, of course. Can you fix a beer for me here

- Wait here, I’ll be back

Tio minuter senare har han köpt två stora 60 cl öl åt mig på hans nota

Den är dessutom kall och smakar helt ljuvligt.

Sen bär det iväg söderut och nu har backarna krympt rejält och dessutom är värmen inte lika påtaglig.

Vägen är smal, inte många dm vägren och på båda sidor tät vegetation. Ser inte många meter åt nått håll annat i någon glänta eller vid en höjd. En sak är då säker regnskogen är gigantisk.

Jag kommer fram till Nanga Tayap strax före sex och är trots allt ganska trött. Känner mig också kladdig från topp till tå trots att jag tar alla möjligheter till att tvätta av mig när sådant erbjuds:

Mitt i byn eller dert lilla större samhället ser jag en rullande digitalskärm med texten Hotel Dakota blinkande i rött.

Jag får ett rum med luftkonditionering, platt TV och en kombinations dusch och toalett på våning två.

En stor dubbelsäng med Seris färgad underlakan och ett blommigt plyschliknande överdrag.

Sätter på luftkylningen och drar ner tempen till 16 grader, sätter på TV’n och Bundesliga dyker upp med engelsk röst.

Dusch med halvljummet vatten, ombyte och sen ut på byn för sen middag. Baren finns tvärs över gatan och verkar vara väldigt populära bland byns ungdomar.

Ris, kyckling, gurka och ett stekt ägg blir mon kvällsvard. Kaffet som jag beställde får jag i en plastmugg nerstoppad i en plastpåse.

Killen trodde visst att jag skulle ta den med över till hotellet, och så fick det bli. Upp på rummet och stoppar in alla laddningsbara enheter för laddning.

Sen tar jag telefon och beger mig en bit bort mot en öppen Oppo butik.

Behöver hjälp att aktivera SIM-kortet jag köpte i Bengaras ocvh det fixar han på några minuter.

Innan jag återvänder till hotell Dakota In i en butik och köp av en Sprite sen upp på rummet för nattning. Rummet är svalt och på väggen ovanför TV’n blinkar mina enheter i blått och rött.

Kikar lite mera på Bundesliga och sen testar jag min Internetuppkoppling. Det är segt men fungerar.

WiFi i dessa trakter är att glömma, endera finns inte tekniken eller så är det för dyrt.

Jag lägger mig under plyschfilten vid 22.30 tiden och lyssnar på några P3 program som jag laddat ner om Nordkorea och hur det ärt att vara svensk och jobba där.

Mycket intressant

Vi hörs och syns

// P-G

The Global Cyclist

Skriv en kommentar till texten här!

Ditt namn
Upprepa pinkoden
Kontrollnummer