Camino Francés - Santiago de Campostela
En resdagbok skriven av Ullaker på minTur.se
Introduktion: Pilgrimsvandring aug-sep 2018 från Saint-Jean-Pied-de-Port Frankrike till Santiago de Campostela Spanien.
10/8-18 I närheten av.. , Spanien
Dag 0, 1 och 2

Resan började dåligt. Kalle slog huvudet i bagagehyllan på planet, samtidigt som han sparkade in tårna i flygstolen. Det resulterade i ett antal tejpade tår.


Dag 1 =en tuff dag, 1490 höjdmeter och 27 kilometer i omväxlande dimma, regn, moln, storm....vi fick sällskap av en trevlig Lundakille som arbetade i Stockholm. Väl framme i Roncesvalles, efter en pilgrimsmiddag, deltog vi på kvällen i mässan. Vi blev välsignade på sju olika språk, så nu borde vi inte råka ut för några allvarligare incidenter.


Dag 2 (22 km) skulle vara något lättare, mest nedför. Men det är jobbigt för kroppen att gå nedför. Mycket olika folk från olika länder träffade vi på, mexikanare, brassar som hade valt att cykla caminon, spanjorer, italienare m fl samt en ensam japan som hade sin packning på en liten dragklättra. Han skulle ta sig med detta hela vägen fram till Santiago!


I. morgon kommer vi till Pamplona, där vi har vår första vilodag.

12/8-18 Navarra, Spanien
Dag 0, 1, 2 och 3

Resan började dåligt. Kalle slog huvudet i bagagehyllan på planet, samtidigt som han sparkade in tårna i flygstolen. Det resulterade i ett antal tejpade tår.


Dag 1 =en tuff dag, 1490 höjdmeter och 27 kilometer i omväxlande dimma, regn, moln, storm....vi fick sällskap av en trevlig Lundakille, Per en riktig Caminoräv, som nu arbetar i Stockholm. Väl framme i Roncesvalles, efter en pilgrimsmiddag, deltog vi på kvällen i mässan. Vi blev på sju olika språk, så nu borde vi inte råka ut för några allvarligare incidenter.


Dag 2, till Zubiri , skulle vara något lättare, mest nedför. Men det är jobbigt för kroppen att gå nedför. Kalles rygg värker liksom mina axlar. Åt pilgrimsmiddag på ett närliggande härbärge. 13euro för 5 rätter och vin är helt okej.


Dag 3 tog oss till Pamplona, en lätt vandring i behaglig temperatur. Nu träffar vi på samma människor, tre gamla alpinister från södra Mexiko, Per från tidigare dagar, far och son från Vallencia, kvinnan med stortån i bandage från Sydafrika, unga tyskan från Frankfurt osv. Det blir också avsked då vi stannar en dag i Pamplona, Per far hem, de andra fortsätter direkt.

13/8-18 Osannolika och vägen därifrån, Spanien
Från Pamplona, dag 4 o 5

12 aug Pamplona


Vi var inte medvetna om att vi bokat in oss så långt från centrum 17min med buss. Men hotellet var bra med en härlig frukostbuffé. Söndagen tillbringade vi inne i Pamplona, Stämplade våra pilgrimspass, åt en fantastisk lunch på ett halvstort hål i väggen och fick smaka på både Yerba och en annan mer lokal likör /digestive


Tjurrusning är ju det största i Pamplona, så vi gick naturligtvis gatan upp till arenan och fick en audio-guided tur. Det är inte kul att se filmerna där männen springer framför tjurarna, ramlar och blir översprungna av 700 kilos? tjurar. Usch! Tur iallafall för tjurarna att de förbjudit plågorna med spjut och dödande inne på arenan.


13 aug


efter omplåstring av fötter är vi åter färdiga för nästa upplevelse.24 km till den lilla staden Puente la Reina. En härlig inte för varm dag där vi åter träffar på våra vänner mexikanarna. Efter en brant lång stigning uppför där Navarra samlar elkraft i vindkraftverk, kom vi ned på andra sidan berget efter et ännu brantare nedförslut med rullsten, det var nära en stukning.

16/8-18 På väg mot Rioja, Spanien
Dag 6 - 9

Idag (dag 9) har vi kommit in i regionen Rioja, vi firar det med lite sparat vin från bodegan i Navarra. En ganska tuff dag, inte så mycket vädermässigt men lång, 28 dryga kilometer. Dagen, kvällen före var det ju enorm fest i lilla staden Los Arcos, med tjurrusningen genom stadens gator. Vi fick en bra plats vid en bar och såg några stackars tjurar bli retade innan de fick återvända i fållan. Festen varade natten lång, kl sex när vi gick upp var den fortfarande i full gång med långrepshopp och fullt i barerna.


Vi träffade åter på våra vänner mexikanerna samt ett par från Spanien vi träffat tidigare. Avslutade i Losgroño alla tillsammans över öl. Spanjorerna far nu hem och jobbar. Det är fantastiskt att knyta så många trevliga kontakter och så fantastiskt roligt vi har.


Gårdagen (dag 8) på vandringen var trivsam, men blev ganska varm fram på em då solen gassade från klarblå himmel. vi startade med att fylla en flaska vin i en bodega (och vatten i den andra), fick sällskap med en av japanerna, stackarn han har ju slängt sin kärra och får nu bära allt och knappt några pengar till boende eller mat. Senare träffade vi på vännerna mexikanarna samt ett par brassar från Fortaleza utav alla ställen!! De senare träffade vi även på tjurrusningen, de var helt galna och vi fick oss många skratt tillsammans.


Dagen innan dess (dag 7) tog vi oss från Puente la Reina till Estella, halvmulet väder. Under vägen stannade vi och lyssnade på japanerna som spelade så fint, den ena på ett gammalt japanskt gitarrliknande instrument och den andra spelade irländsk musik på fiol.


Det märks nu att det gått en vecka, många har lindade fötter eller knän, somliga går i sandaler andra i flip-flop för att skadorna är så illa, men än så länge har vi klarat oss bra. I morse kändes ryggsäcken som en integrerad del av kroppen, men efter 18 km hade jag omvärderat detta då axlarna kändes av. 10km kvar kändes då inte optimalt!

17/8-18 Logroño, Spanien
Dag 10-12

Fredag 17


Dagen kunde startat bättre, vi hade bestämt att gå med mexikanerna halv åtta och var lite sena. När vi väl packat ihop sakerna, stängt dörren till rummet, lagt nycklarna i post boxen kom vi på att vi glömt stavarna!!! Det gick bra ändå, en lång frukost och sedan lyckades vi komma in. startade dagens tur två timmar senare. Som tur var, var dagens tur en av de kortare, endast 13 km. Tråkig väg, bara asfalt. Em tillbringades med mexikaner och engelsmän, kaffe och sangria. Det är fortfarande festas i området, så det var musik, fest och list fram till 04:30, då slutade musiken. När vi gick och åt frukost träffade vi på eftersläntrarna från festen 😊


Lördag 18


Kort rutt, ca 18km, en av de enklaste men ingen kaffepaus på fm, då hade vi behövt gå en extra 2 km, så vi skippade det. Kom istället fram extremt tidigt till Nájera och checkade in. orten har en fantastisk katedral liksom egentligen alla de små orter vi passetat, men denna hade en kunglig gravkammare som var helt fanatisk. Gick en tur på stan, träffade på mexikanarna och en del tyska damer.


Söndag 19


Fick en bra frukost tillsammans med Shaula, engelskan vi träffat tidigare samt Paul och Jim från USA. Mötte upp mexarna och började dagens resa. Landskapet har förändrats från vinodlingar till skördade stubbåkrar så långt ögat kan se, är det så vi ska ha det de närmaste dagarna? Landade i San Domingo de Compostela och avslutade dagens vandring med en välbehövlig öl. Katedralen hade en mycket märklig legend som slutar med att det inne i katedralen alltid ska finnas en vit tupp och en vit höna - och där var de fortfarande. God och prisvärd pilgrimsmeny avslutade dagen.

22/8-18 På väg mot Burgos och Burgos, Spanien
Dag 13 - 15

Måndag 20


En annorlunda dag, vägen gick via gulbruna fält med några inslag av solrosor. Vackert med böljande kullar och en enastående vy. Sista kilometerna blev lite trista då vägen gick bredvid en stor bilväg och inget speciellt att vila blicken på. Funderade lite på vad det är för människor som ger sig ut på denna vandring. Åldersgruppen mellan ca 25-70/75, med tyngdpubkt på runt 30 och runt 60. Mest spanjorer naturligtvis eftersom det är semestertider, annars många italienare, tyskar, holländare, enstaka danskar, men även folk från Australien och amerika nord, mellan och syd. Japanerna har vi inte sett på flera dagar, inte heller brassarna, man tappar en del men får nya kontakter.


Tisdag 21


Längsta sträckan så här långt, 31 km som även inkluderade en brant stigni g på 500 m, upo till ca 1500 möh. Började som vi slutade igår med åkrar, men sedan var det rakt upp i ett skogsområde. Väldigt skönt att ha skugga i stigningen, men sen följde ca 1 mil rakt framåt med bara skog på var sida, trist. Men vi traskade på i numera daglig still. Alfredo i täten, följd av mig, sedan kommer Kalle och Alejandro oftast i samspråk om t. Ex. Skolsystemet i Mexico (dagens ämne) och sist kämpar Fernando. Alejandro vill träna sig i engelska, de ska efter Santiago åka till Oxford där Alejandro yngsta ska doktorera i astrofysiologi (wow!). Kunde pricka in en kvinna från Costa Rica idag (plus en kille från Kroatien igår). Nu har vi hamnat på ett ställe som har (haft?) en stjärna i Michelin. Vi får se om vi spräcker budgeten eller om vi smyger till auberget för mat ikväll 😊


Onsdag 22


Vi funderade idag på alla olika personer vi träffar på denna vandring. Så mycket olika nationaliteter, åldrar, vi såg förresten några av de yngsta idag - två 12-13-åriga flickor med sina föräldrar, men, alla så otroligt vänliga, ödmjuka, öppna och olika bakgrund och anledningar till att gå. Paul och Jim från USA som vi träffade visade sig vara katolska biskopar (Paul är dessutom ärkebiskop) och genomförde en pilgrimsmässa häromdagen, en annan Paul fick höra av sin fru när han gick i pension att hon inte längre hade nytta av honom längre, varpå han packade ryggsäcken och gick ut. Han har nu gått camino ända från Schweiz. Dagens tripp blev relativt kort, 20 km mestadels på asfalt och betong. Jobbigt. Vi är nu i Burgos en trevlig stad med massa kyrkor. Katedralen var nästan ett måste att se - den var fantastisk!


Helene o Eric från Australien fixade till en middag tillsammans med Shaula, engelskan och Paul o Jim, biskoparna från USA. En jättetrevlig middag med my jet tapas och gott vin. Shaula som tidigare varit läkare i 25 år, bla halva tiden i Moçambique berättade att ni har hon sålt sitt hus, går ut på caminon och när hon kommer tillbaka till England ska hon plugga till präst. Vilka olika historier vi träffar på, det gör är absolut den bästa upplevelseresan!!

26/8-18 På väg till Léon, Spanien
Dag 16 - 19

Torsdag 23


Vandringen in till Burgos på asfalt och betong tog på benhinnor och ankel. Men med Voltaren inombords och utsida plus massage av Fernando som förutom att han är skräddare, är han massör, plus salsalärare (visade det sig senare), så med detta fixade jag dagen okej. Väl framme efter en dag på mesetan välkomnades vi av ett gäng andra pilgrimer som gjorde vågen för varje nyanländ. Därefter uppstod en spontan fest på gatan, yoga, salsa och Zorba i en härlig blandning. Vi träffade återigen Kenneth från första dagens vandring tillsammans med Marianne från Aalborg. Trevligt återseende.


Fredag 24


Fortsatte på mesetan med mexarna i sällskap. En härlig inte för varm dag. Passerade en liten helgedom tillägnad Sankta Birgitta, hon gick också caminon på sin tid. Stannade till vid en ruin där munkar tidigare försökt bota folk med någon egenartad smittsam sjukdom. Vilade en stund där i en liten oas med en kall öl och härlig och vacker musik som stärker själen. Landade idag på en camping i en liten “hytte”. Det är inte helt klart vad vi bokat, annorlunda för varje dag 😊.


Fredag 25Dagen började med en brant uppstigning på 1km, lite platt mark och sedan en ännu brantare nedstigning. Resten av dagen ganska platt och helt ödsligt. Skördade åkrar så långt ögat når, någon enstaka gul fläck med solrosor. Passerade förbi ett fantastiskt eremitage, numera härbärge, där det enda ljuset som används är stearinljus. Ingen elektricitet. Lördag 26Bara 20 km, valde en alternativ väg för att slippa följa bilvägen i en mil. Lyckades istället följa en å med skuggande träd. De sista 5km blev vi ändå tvungna att följa bilvägen. Det händer inte mycket varken på sendan (grusvägen som följer bilvägen) eller på mesetan. Kyligt på morgnarna och varmt senare på dagen. Sol, sol.. Men, vi har kommit halvvägs på vår vandring! 😀🎉


Vi har gått 17 dagar och haft en vilodag och har nu även 17 dagar kvar att gå, samt en vilodag om tre dagar. Vi kommer då till Santiago en dag tidigare än tänkt (15sep), men har nu även tid med en tur till Finisterra, där jorden slutar och ditt pilgrim fick flytt att hämta en pilgrimsmussla.

1/9-18 På väg till Léon och Léon , Spanien
Dag 20 - 24

Tisdag 28


Efter en härlig natts sömn startade vi kl 7, gick 6 km före frukost. Vi passerade Sahagún där mexikanerna stannade för att utforska staden. Vi fortsatte Vandringen ut ur stan, tog sedan en alternativ väg fram till boendet för dagen. Det mest intressanta under de sista tio km var en järnvägsbro över ett relativt nybyggt dubbelspår. 31 km, det är lite för mycket, trots att det var lättgånget. I morgon fortsätter vi inte på gamla romarvägen, utan tar den vanliga caminon


Onsdag 29


Sovmorgon! Åt frukost och började inte gå förrän halv nio, det kändes lite lyxigt. Ute på stäppöknen mötte vi en pilgrim från andra hållet, kanske på väg tillbaka hem? med en packåsna, lite annorlunda. Ett par som sprang mellan etapperna har vi sett, liksom paret med barnvagn, men annars är det vanligaste gående med eller utan packning och resten cyklandes. Vi tog oss över från Via Romana till vanliga caminon och fortsatte the Real Camino till nästa stad. Nu kommer bergen närmre, det kanske blir ett slut på mesetan efter Léon? Det har varit lite vandrare denna etapp och väldigt lite cyklister, kan tänka att man väljer bort denna om man bara vill gå en bit.


Torsdag 30


Kort och lätt vandring, bara 20 km. Mörkt när vi gick och kyligt. Det luktar höst! Hittade inget frukostställe utan fick gå vidare till nästa by där vi fick en kaffe och mjuk kaka, men vi tänkte att det klarar vi oss väl på till nästa by. Men nästa by kom aldrig, vi passerade utanför, så frukost fick vi inte förrän i Léons förort 4 tim efter start. Vi träffade på Helen och Eric från Australien, så vi kunde ta en öl och lite typisk Léon-tallrik med korvar, skinkor och ost, innan vi vinkade av dem. Får se när vi stöter på dem igen. Igår träffade vi på Kenneth igen och åt middag med honom. Det är intressant hur man ibland krokar i varandra och sedan skiljs åt. Mexarna har vandrat vidare från Léon, så dem kommer vi tyvärr inte se mer på denna tripp.Nu stannar vi i Léon två nätter ska bli skönt med lite vila för kroppen.


Fredag 31 aug och Lördag 1 sepDet var skönt med en vilodag. Ankeln smärtar inte längre, så vi gick iväg med god fart och hamnade på den alternativa vägen som slutar på ett ställe dit vi inte skulle. Så vi fick ytterligare 4 km till de 25 vi hade från början och fick dessutom trassla oss igenom diverse åkrar på traktorvägar. Det är tur att Google map finns! Vägen var iaf bättre än den vi borde gått, som gick jämte en väg. Vi hade lite mer vyer och lite omväxlande upp och ner. Vi har nu gått över 50 mil, det låter ju helt otroligt! Gårdagen spenderade vi med att sova tills vi vaknade själva (kl 8), duscha, ut och äta frukost, länge. Vandra runt på stan och få en väldigt trevlig guidning i Léons katedral, en av de vackraste byggnader jag sett. Så luftig, smäcker och elegant! Dagens avslutades med att Kenneth gratulerades (70) av alla som samlats på torgcafét och med gemensam middag. Léon är också en stad där många avslutar sin vandring, eller påbörjar den. Vi roade med oss att gissa vilket genom att titta på hur kängornas status var. Men, det är helt klart många fler på vandringen idag än det var mellan Burgos och Léon, nu börjar den vackra delen 😊

6/9-18 På väg från Léon , Spanien
Dag 25 - 29

Söndag 2 sep


I byn vi bodde startade festen på lördagen och när vi passerade centrum kl halv åtta var den fortfarande i full gång, musiken på högsta volym och massor med folk, otroligt! Dagen blev varm, säkert en av de varmaste dagarna. Några moln kom upp över bergen dit vi ska senare, det har vi inte sett på en hel vecka! Senare började det faktiskt ösregna. Men då var vi redan installerade på hotellet Gaudi, mittemot Gaudi’s byggnad, en magnifik sak. På kvällen stötte vi ihop med Anneke och Hans från Holland där de hade börjat att äta och vi letade efter mat. Trevligt att ses igen, vi ska försöka ses igen, åtminstone i Santiago.


Måndag 3 sep


En av de tidiga morgnarna, strax efter sju var vi på gång. Molnen hängde låga och över bergen lyste blixtar upp. Nu har vi helt klart lämnat den platta högplatån, mesetan, och beger oss sakta uppåt mot bergen. Väldigt trevlig vandring, men varifrån kom alla vandrare? Tex en hel flock 70+ sydkoreaner, välklädda från topp till tå. Handskar, långa byxor, jackor, hattar… Lite uppfriskande regn innan vi anlände till vår posada.


Tisdag 4 sep


Låg och lyssnade på ljudbok igår när något konstigt boom hördes och ett tag efter hördes en helikopter. Tänkte inte mer på det, men när vi senare kom ut, visade det sig att huset tvärs över gatan haft en gasexplotion och huset spruckit. Innehavaren var så brännskadad att de inte kunde ta med honom i ambulans utan man fick rekvirera helikopter. Huset var dessutom till salu, tror inte att värdet blev något vidare. Tragiskt och hemskt! Senare på kvällen ett ordentligt åskväder som gav en riktigt syrerik morgon. Det behövdes då vi skulle upp 500m till ca 1550m höjd och senare 900m nedåt (dagens etapp 27km). Dessemellan passerade vi järnkorset på toppen, där man enligt traditionen ska lägga en sten man tagit med hemifrån och fundera på sitt syfte med Vandringen. En väldigt vackert dag, vacker natur och bra vandring förutom nedstigningen som, som alltid, är lite tuff. Men belöningen väntar som vanligt när dagens mål är nått 😀🍻🍺


Onsdag 5 sep


Åska på kvällen, regn på natten och på morgonen ordentligt med blixt och dunder, hann inte ens räkna till ett. Det ekar också bra mellan bergen. Störtregn, så vi avvaktar innan vi kunde ta oss de 50 m vi hade frukosten, som låg i ett systerhostal. Det visade sig var ett par från Sao Paolo som gick Caminon för några år sedan och blev så förtjusta i den lilla byn Molinaseca, så de flyttade och driver nu två hostal. Träffade på den lilla japanen från Kyoto vi senast såg i Léon. Annars hände inget speciellt, vi hade 15 km med asfalt och det blir ganska jobbigt för ben och rygg. En bonde kom och bjöd oss på nyskördade vindruvor, häromdagen bjöd en äldre man alla vandrare på plommon. Vi stannade vid en bodega och avsmakade traktens vin. Lite kortare tur idag 24 km, nu är det bara 20 mil kvar! 😀


Torsdag 6 sep


Startade med en ordentlig frukost, ägg, bacon, toast med skinka, kaffe. Det var tur det med tanke på att vi tog den alternativa vägen mellan Villafranca och Trabadelo. Början liknade Arnes backe, alla som gått östra leden på Kebnekaise vet vad jag menar med det. Sedan var det “bara “ uppåt i 6 km. 600m upp till ca 1000m och sedan 500m ned. Lite längre blev det, men det var det värt. Vilken fantastisk utsikt!! Fick sedan en härlig soppa till lunch i en by där tiden stått stilla de senaste 100 åren. Kom att tänka på Kyoto japanen, vi stötte ihop med honom igår kväll igen. Han gick tidigare med två andra japaner varav den ena bar omkring på en ryggsäck på 15kg fylld med energiprodukter. Han åt inte vanlig middag utan blandade ihop sin energisoppa. Ja, det är lite annorlunda. Dagens vandring var i alla fall toppen, det kändes otroligt bra efter dagens 28 km, trots toppturen. Vi stämplade våra pilgrimspass i en liten kyrka och såg i besöks orken att våra mexikanska vänner var där två dagar tidigare och Paul från Schweiz igår och idag var både Paul från Holland där samt Janes från Perth, AUS. Träffade strax efter på James särbo/delsbo Carrie från Bristol, UK, som gått en lite kortare sträcka. Ligger nu och tar igen oss innan det är dags för mat, i morgon blir det 1000m uppåt, men bara 13km.


Glömde- det var ju storm och oväder i norra Spanien igår, men vi klarade oss. Vi såg bilder på hagel som förstört både tak och bilar, störtflode och översvämningar där stormen drog fram Huuu vad hemskt!

15/9-18 Santiago de Compostela, Spanien
Dag 30 - 38

Fredag 7 sep


Idag blev det en kort dag, drygt 10km, fast 1000 m uppåt. Fick sällskap med Johan från Sydafrika, men tappade honom i uppförsbackarna. Han kom till slut när vi avslutat vår öl i O’Cebreiro och hade tur att det fanns ledigt rum, så han kunde stanna och pyssla om sina fötter. Vi ska träffas till middag. En gång om året den 8 sep firas Jungfru Maria stort i O’Cebreiro. Det visste vi inte när vi bokade in övernattningen, men det kan bli intressant. Nu fixas det med massor av extra varustånd, i morgon startar dagen med en mässa, sedan något vi inte vet vad det är och därefter procession med Mariastatyn genom byn, men då har vi säkert börjat nedfarten på andra sidan berget.


Lördag 8 sep


Strålande sol men kallt här på höjden. Deltog i morgonmässan där Jungfru Maria var uppklädd för dagen, hämtade ryggsäckarna och började dagens vandring lite upp och lite ner, innan den stora nedfarten började 700m nedåt. Nu idag har vi passerat 15-milstolpen och har nu bara en veckas vandring kvar till Santiago. Vi hade fantastiska vyer hela dagen och en sådan jättetur med vädret. Det är mer vanligt med dis och dimma än sol här. En timme efter vi landat i Triacastela kom mörka moln med åska och regn.


Söndag 9 sep


Dag 30 vandringsdag När man skymtar slutmålet börjar man automatiskt räkna ned. Nu finns det ju även kilometerstolpar utmed vägen. Jag gick och tänkte på alla de personer vi träffat från jordens alla hörn. Det finns nog ingen annanstans man så spontant kommer i kontakt med andra. Alla är “avskalade”, vi möts på samma plats under samma omständigheter. Möts och skiljs åt. Idag träffade vi återigen på Paul från Holland, samt japanen från Kyoto vi åt middag med igår. Vi tog en öl med paret från Adelaide, Robin och Martin, som vi nu träffat ett antal dagar i rad.


Måndag 10 sep


Gick från Sarria tillsammans med Johan som vi träffade på frukoststället. Dimman låg tät, men vi kunde se som ett tåg med vandrare framför och bakom oss, även en dryg handfull hästar med ryttare. Nu är det mycket folk! Det blir mycket passerande av folk och vi blir också passerade. De flesta av de nytillkomna går med en påse eller en liten dagsryggsäck och skickar sitt bagage mellan ställena. Vi såg också ett gäng som dukat upp lunch ute på ett fält. Bredvid stod en servicebil som hade hand om all packning och mat. Bekvämt sätt att ta sig fram. Träffade på många svenskar, norrmän och amerikanare från USA som började sin vandring i Sarria. Passerade 100 km stolpen, nu går det snabbt med nedräkningen, alldeles för snabbt tycker Kalle. Övernattning i Portomarin, träffade på lite gamla bekanta på stan innan det var dags för sängen för nästa dags utmaning.


Tisdag 11 sep


Lika dimmigt idag, normalt för årstiden säger ortsbefolkningen. Men vi kom tidigare högre upp idag så solen var framme redan vid halv tio, medan dimman låg länge i dalgångarna. Lämmeltåget fortsatte framåt, efter lunch tunnade det ut. Jag vet inte om många stannade och tog igen sig, plåstrade om sina tår eller vad det kan vara, men det var likadant igår.


Onsdag 12 sep


Ingen dimma idag, lite höstkänning. Träffade på Anton (7 mån) och hans föräldrar vid frukost, längesedan sist. De senaste dagarna har vi gått genom små byar, det känns som att vi passerar rakt genom ladugårdarna där korna passerat lite tidigare. Dvs. vi känner det på lukten 😊. Bebyggelsen är av sten, men borde för det mesta rustas, det ser ofta väldigt slitet ut. Vägen från Sarria är som vi hört talas om tidigare, man tror att det är ganska platt, men inte! Ettriga backar uppför och nedför tar på kroppen. Det är vackert i Galicien med berg och dalar, idag passerade vi flera (planterade) eucalypsysskogar. Nu trappar vi ned, idag 25km,imorgon 20, övermorgon 15 och sista dagen 10km


Torsdag 13 sep


Det blev bara 17 km idag, vi kom iväg senare men var ändå tidigt framme. De sista km träffade vi på Johan från Sydafrika och tog sällskap med honom. Det gick inte fort framåt, han har fortfarande problem med sina fötter. Solen sken som vanligt, pilgrimerna på häst passerade oss ett par gånger, såg Anton med föräldrar men annars en ganska händelselös dag. När vi kom fram beställde vi en stor och en liten öl och det var den största ölen vi sett på resan, som två andra stora tillsammans.


Fredag 14 sep


17 km idag också, 10 km har vi sparat till i morgon. Träffade på Bob, britten som bor i Nashville, idag igen. Han har blåsor på fötterna, så han joggar ner för varje nedförsbacke för att komma fortare fram och slippa ta så många steg.? På tal om nedförsbackar, igår kunde det blivit en riktig olycka när backen var full av sjungande skolflickor och ett gäng cyklister kommer i rasande fart nedför. De räknar med att man har ögon i nacken och kan slänga sig in i skogen när de dyker upp. Nåja, det gäller inte alla, de flesta visar hänsyn. Annars har de två sista dagarna varit ganska tomt på pilgrimer. Igår övernattade vi före en större ort där många bodde så vi kom efter de flesta och idag bodde vi mittemellan.. Kroppen börjar säga ifrån lite här och var, knät värker till, axeln knorrar och jag har fått hugg i magen, antagligen något dåligt jag fått i mig. Hoppas det blir bättre till imorgon när vi ska göra entré i Santiago. Idag far mexikanerna till London och Oxford, jag fick en video som visade när de kom fram, musik, spel, dans, glädje och i en slutsekvens Gerhard från England som först bara skulle till Léon, sedan några dagar till och sedan blev det hela vägen! Hoppas han grubblat klart över sitt liv nu.


Lördag 15 sep
Startade samtidigt som morgonbrödet anlände. 10 km kändes som en morgonpromenad. Lite mer folk på Caminon. Nådde katedralen vid 10-tiden och letade sedan upp vårt boende där vi lämnade vårt bagage. Gick sedan tillbaka till katedralen och köade in till pilgrimsmässan, det var fullt! En nunna kom in strax före 12 och lärde oss vissa strofer vi skulle sjunga med i. Hon hade en sagolik stämma! Vid slutet av mässan sänktes det enorma rökelsekaret ned, fylldes med rökelse och sattes i gungning av 8-10 munkar så rökelsen spreds i hela kyrkorummet. Fantastiskt. Därefter avslutades mässan med en spontan applåd! Vi stod sedan i kö för att få vårt certifikat på att vi gått 799 km.
Åt middag med Paul från Holland samt Helen och Eric från Australien.

19/9-18 Santiago de Compostela, Spanien
Efter Caminon

Söndag 16 sep


Jag gick till mässan igen för att få en fin video på rökelsekaret. Jo, tack. Jag hade en perfekt plats, men… stängde av videon av misstag, så det blev inget med det. Sydafrika-Johan var på samma mässa och hans video blev bra, tyvärr utan ljud. Efter en avskedslunch med Helen och Eric flyttade vi vårt bagage till Parador Palas de Rei ett hotell, tidigare kloster och sjukhus, alldeles bredvid katedralen. Lyxigt! Det var vår belöning till oss själva. Fint rum, men trist, ouppmärksam personal i bar och restaurang. Maten i restaurangen borde också vara bättre. Vi var där med Robyn o Martin från AUS.


Måndag 17 sep


Traskade iväg till busstationen, där träffade vi återigen på Robyn o Martin som skulle med samma buss till Finisterre. När vi närmar oss målet smyger dimman sig på. Synd, vi hade inte mycket sikt ut över havet. Vi fick i alla fall de slutliga 2,5 km till 0,00 km stenen, där världen tar slut, eller tog slut förr. Träffade på Steve från Belgien, med de såriga fötterna, han och fötterna mådde bra och han hade även skaffat sig en fransk flickvän på vägen. 😍😊. De tipsade om en bra fiskrestaurang, La bayonnaise, suveränt bra. Vi åt en fantastisk tonfisk där senare på kvällen. Traskade sedan hem på tomma gator, vad är det för vits med att inte öppna köket förrän halv nio på kvällen?


Tisdag 18 sep


Grått, grått, grått. Vi bestämde snabbt att ta en buss tidigare till Santiago och vilka kommer där.när vi väntar på bussen, om inte Robyn o Martin? Ytterligare ett farväl. På kvällen avskedsmåltid med Shaula, Anneke o Hans plus ett par belgiska tjejer, Grúss (?) och Josefin. Vi pratade bla om sammanhållningen på Caminon, ålder spelar absolut ingen roll och än en gång hur hjälpsamma och vänliga är. Alla var även eniga om att vägen från Sarria, dvs. de sista 100 km, trots att det var en vacker natur även var den mest jobbiga med alla nytillkomna vandrare.


Onsdag 19 sep


Soligen, tågresa hela dagen från Santiago till Barcelona. På några ställen passerade vi Caminon och kunde se ett antal pilgrimer kämpande över La meseta. Buen Camino! 😀 I morgon går flyget hem via Oslo.


Personer från Camino
Per Lundakille från Stockholm, Sverige
Kenneth Västerås, Sverige
Alejandro, Alfredo, Fernando Mexico City, Mexico
2 från Barcelona, Spanien
Shaula Reilly nära Gloushester, England
Helen och Eric från Kingshill, Brisbane, Australien
Ann och Neil, Melbourne (?), Australien
Jim Wall biskop från Oklahoma , USA
Paul ärkebiskop från Arizona, USA
Marianne, Aalborg, Danmark
Vibeke Lindström från Hillerup, Danmark
Peter från Sydafrika
Léon från Tyskland
Anneke och Hans från Rotterdam, Holland
Paul från Zűrich, Schweiz
Elisabet från Linz, Österrike
De 4 tyska damerna
De två damerna från New York State
Johan från Sydafrika
Två japaner från Kyoto
En japanska från Tokyo
Japanen ned energikost
Nell från Melbourne, Australien
De tre kvinnorna från Melbourne, Australien
Isabel från Colombia
Engelska paret, från Wales, som arbetade inom sjukvården i Melbourne, Australien
James från Perth, Australien och Carrier från Bristol, England
Tjejen från Polen som jobbade inom EU i Bryssel
Stella från Sao Paolo, Brasilien
Antonio och Pedro (?) från Fortaleza, Brasilien
Johanna med det skadade knät, Köpenhamn, Danmark
De tre glada, unga irländsk orna från Dublin
John från västra Irland
Generationsgruppen från Tyskland
Anton, 7 mån med sina föräldrar, Österrike
Steve med de illa åtgångna fötterna, Belgien och hans “love de Camino” fransyska från Nantes
Bob, Britt som nu bor i Nashville, Tenessee, USA som sprang i nedförsbackarna för att spara sina fötter
Grüss (?) och Josefin från Belgien
Plus alla andra från alla hörn i världen som vi bytt ord med här och var.


SLUT